Rapport - Nytt Forskningsfartyg till SLU och SMHI 140814

More documents

Recommendations

Info

1 Inledning 1.1 Bakgrund På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), och i enlighet med Sveriges åtaganden enligt EU:s Havsmiljödirektiv (MSFD), EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) och de marina konventionerna (HELCOM och OSPARCOM), utför Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SMHI nationellt och internationellt viktiga uppgifter inom den svenska havsmiljö- och fiskbeståndsövervakningen. HaV bidrar årligen till SMHI:s utsjöprogram (samt motsvarande program på Stockholms och Umeå Universitet), och bidrar med den nationella delen av EU:s datainsamlingsförordning till SLU, utöver den del som EU finansierar. Frågan om hur behovet av ett svenskt forskningsfartyg ska lösas kommer därför också att påverka HaV:s resurser och förmåga att leverera till ett hållbart fiske, God Havsmiljö 2020 och havsplanering. SMHI:s Oceanografiska Enhet i Göteborg hanterar ett program för hydrografisk/oceanografisk övervakning av miljötillståndet i haven runt Sverige, och besöker varje månad ett antal stationer (fasta positioner) i Skagerrak, Kattegatt, Öresund samt Egentliga Östersjön (Östersjön utom Bottniska Viken, Finska Viken samt Rigabukten) för att hämta och analysera vatten- och algprover. Några av huvudsyftena med denna övervakning är att tillhandahålla uppdaterad information rörande eutrofiering (övergödning), syresituationen i bottenvattnet, vattenomsättningen och algsituationen i berörda havsområden. Dessutom medför undersökningarna att det finns goda data som beskriver utveckling och förändring i havens tillstånd över längre tidsperioder. När det gäller denna form av miljöövervakning är nyckelorden långsiktighet, uthållighet och oavbrutna tidsserier. SLU:s fiskbeståndsundersökningar utförs med avsikt att kunna ge råd om tillgänglighet och möjligt uttag av fiskresurser. Varje år genomför Institutionen för Akvatiska Resurser vid SLU den svenska delen av fem koordinerade internationella fiskbeståndsundersökningar i Nordsjön och Östersjön. Undersökningarna samlar in data om artsammansättning, storleksfördelningar, könsmognad och ålderstruktur. Vid fiskexpeditionerna samlas även in hydrografiska data, ofta i samarbete med SMHI, för att användas som underlag för förklaringsmodeller rörande fiskpopulationers rekrytering och migration. Resultaten av såväl SMHI:s som SLU:s undersökningar rapporteras, bearbetas och utvärderas inom ramen för internationella samarbeten såsom HELCOM, OSPARCOM och vad gäller fiskbeståndens status särskilt i det omfattande arbetet i ICES (Internationella havsforskningsrådet). Arbetet är en del av Sveriges åtagande gentemot EU och de regionala organisationerna HELCOM och OSPAR. Data från både SMHI och SLU används dessutom till att utvärdera miljöstatusen i haven enligt EU:s Havsmiljödirektiv. SSPA SWEDEN AB – YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER 7 (64) SSPA Rapport Nr: RE20146922-01-00-B
Institutionen för Akvatiska Resurser vid SLU och SMHI:s Oceanografiska enhet, som båda har sin bakgrund som delar av det tidigare Fiskeriverket, har en lång tradition av samarbete inom miljöövervakningen, delvis på grund av att det visat sig fördelaktigt att samutnyttja fartygsresurser och viss utrustning, samt naturligtvis att dela miljödata med varandra. Under ett stort antal år hade detta samarbete sin grund i att de två institutionerna samutnyttjade det svenska undersökningsfartyget U/F Argos. I och med att Argos togs ur bruk 2011, efter upptäckt av betydande mängder asbest ombord, har båda institutionerna dock fått söka fartygstid på andra, och separata, håll. För närvarande finns det inget svenskt forsknings- och undersökningsfartyg tillgängligt som kan uppfylla de krav SMHI och SLU har på sjövärdighet, utrustning, uthållighet och personalkapacitet. Detta har medfört att SMHI för närvarande bedriver sina undersökningar från det finska forskningsfartyget R/V Aranda, och att SLU använder sig av R/V Dana från Danmark. I regleringsbrev för 2014 för SLU och SMHI uppdrog regeringen följande åt dessa båda myndigheter: ”SLU ska gemensamt med SMHI svara för att en förprojektering görs för ett nytt forsknings- och undersökningsfartyg. SLU ska vara sammanhållande och huvudansvarig för arbetet. I uppdraget ingår att svara för att underlag för genomförandet av en upphandling av ett nytt forsknings- och undersökningsfartyg tas fram och att en kommande upphandling, så långt det är möjligt, förbereds. Övriga berörda myndigheter, inklusive berörda universitet och högskolor, ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Myndigheterna ska inom ramen för projektet, så långt möjligt förbereda en kommande upphandling av ett nytt forsknings- och undersökningsfartyg. SLU:s externa kostnader faktureras Formas med högst 6 000 000 kronor. En rapport ska lämnas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet med kopia till Miljödepartementet) senast till den 15 augusti 2014”. I ett särskilt uppdrag uppdrog regeringen följande åt Kustbevakningen: ”Regeringen uppdrar åt Kustbevakningen att, inom ramen för det uppdrag som har lämnats till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), genomföra en förprojektering av ett nytt forsknings- och undersökningsfartyg och svara för nödvändigt tekniskt projektstöd för uppdragets genomförande. Kustbevakningen ska vidare genomföra en jämförande analys av möjligheterna att anpassa ett befintligt fartyg för motsvarande uppgift.” Detta har av KBV tolkats som att det innebär en anpassning av ett fartyg ur 001-serien, närmare bestämt KBV 001 Poseidon. De tre myndigheterna, SLU, SMHI och KBV, har efter samråd med regeringskansliet och styrgruppen beslutat att redovisa de båda uppdragen i en SSPA SWEDEN AB – YOUR MARITIME SOLUTION PARTNER 8 (64) SSPA Rapport Nr: RE20146922-01-00-B
Page 1 and 2: Nytt forskningsfartyg till SLU och
Page 3 and 4: Sammanfattning och rekommendationer
Page 5 and 6: Rekommendationerna baseras på de s
Page 7: 4.7.4 Sammanfattning/KBV konklusion
Page 11 and 12: Regelbundna avstämningar mellan pr
Page 13 and 14: 2 Kravanalys och resulterande kravb
Page 15 and 16: 2.4 Nyttjandescenarier Scenario 1 B
Page 17 and 18: Grad av säkert nyttjande Utförare
Page 19 and 20: där laboratorierna och deras provt
Page 21 and 22: sätt både strukturellt och hydrod
Page 23 and 24: 3.2 Fartygskoncept 3.2.1 Huvudparam
Page 25 and 26: 3.2.2 Generalarrangemang Konceptet
Page 27 and 28: 2:a däck På 2:a däck finns, för
Page 29 and 30: 3.2.4 Miljöbelastning Planerat far
Page 31 and 32: 4 Ombyggnation KBV 001 Figur 12 Bil
Page 33 and 34: 4.2.1 Nya hytter, trålvinschar och
Page 35 and 36: 4.2.2 Mobilt fisklaboratorium för
Page 37 and 38: 4.2.4 SMHI utrymmen På styrbordsid
Page 39 and 40: framdrivningssystem är det säkras
Page 41 and 42: 4.7 Operativa konsekvenser för Kus
Page 43 and 44: 4.7.4 Sammanfattning/KBV konklusion
Page 45 and 46: igenom och i förfrågningsunderlag
Page 47 and 48: Ett projektupplägg och en tidplan
Page 49 and 50: 6.2 Kapitalkostnad Tre olika metode
Page 51 and 52: komponentavskrivningar beräknas av
Page 53 and 54: KBV 001 - ränta och avskrivning ö
Page 55 and 56: 6.3.1 Personal Personalkostnaden ä
Page 57 and 58: 6.5 Beläggning och kostnader för
Page 59 and 60:
7.2.2 Kravanalys externa intressent
Page 61 and 62:
7.4 KBV 001 • Målsättning har v
Page 63 and 64:
• De fasta kostnaderna utgör den
Page 65:
högre än för ett nytt fartyg. Un
show all

Rapport - Nytt Forskningsfartyg till SLU och SMHI 140814

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?