Hermansson, Klara: Bilder av våld mot kvinnor i nära relationer.

åde individuella, relationella och strukturella faktorer tas i beaktande 16 . Brottsförebyggande rådetoch polisen är två instanser som stått för den senare kritiken. Forskning från Brottsförebygganderådet utgår ofta från riskfaktorer, i det här fallet sociala och psykologiska förhållanden som antaspåverka risken att våld i en relation ska äga rum. Alkohol och drogpåverkan är faktorer som ökarrisken för att våld ska äga rum i ett förhållande. Även män med någon form av psykisk störning äröverrepresenterade bland de män som blivit dömda för dödligt våld. 17 Detta har lett till attkvinnojoursrörelsens perspektiv uppfattats som felaktigt i och med att utgångspunkten där är att detär ”vanliga” män som slår och inte enbart socialt och psykiskt avvikande män. Orsaken till polisensoch kvinnojourernas skilda verklighetsuppfattningar är att de möter olika grupper av kvinnor.Kvinnojourer tar inte emot missbrukande kvinnor medan polisen kan antas komma i kontakt meddenna grupp i större utsträckning än vad de gör med socialt etablerade grupper. 18Brottsförebyggande rådet utgår i sin statistik ofta från domar, vilket sannolikt medför en visssnedvridning i resultatet på så sätt att det förstärker sambandet mellan riskfaktorer och våld. Deteoretiska perspektiv som jag valt ut för min studie strävar båda efter att förstå fenomenet våld motkvinnor i nära relationer snarare än att förklara det, även om Lundgrens könsmaktsteoretiskaresonemang ligger närmare en förklaringsansats än vad Hydéns perspektiv gör. Fenomenetskaraktär gör det svårt att förebygga med situationella åtgärder, något som ofta görs vid annanmisshandel 19 . Av den anledningen är det av vikt att studera teorier som kan öka förståelsen avfenomenet på ett djupare plan än vad studier av riskfaktorer gör.Det är lätt att tro att denna historiska tillbakablick syftar till att visa att utvecklingen gårframåt och att vår kunskap om våld mot kvinnor i nära relationer ständigt ökar. Det är till viss delfallet. Min konstruktivistiska utgångspunkt, som presenteras närmare i teorikapitlet, innebärdäremot en hållning där antagandet om en linjär utveckling inte är given. Detta är viktigt attkommentera då de två perspektiven på våld mot kvinnor i nära relationer som jag studerar kommeratt diskuteras i termer av vilket som är det dominerande perspektivet för tillfället och vilketperspektiv som kan antas vara på ingång. Denna diskussion görs alltså utan någon värdering avperspektiven.16 Hydén (2000), s. 213, Hydén (1999), s. 27, 2917 BRÅ- rapport 2000:11, s. 33 ff, BRÅ- rapport 2002:14, s. 28 ff, BRÅ- rapport 2007:6, s. 35 ff18 BRÅ PM 1994:4, s. 17, Lundgren (1992), s. 1619 BRÅ PM 1994:4, s. 138