Hermansson, Klara: Bilder av våld mot kvinnor i nära relationer.

Urval och avgränsningarDe teoretiska perspektiv som har valts ut för jämförelse och analys grundar sig båda på enfeministisk förståelse av våld mot kvinnor i nära relationer. Detta är för mig intressant eftersom enfeministisk förståelse ofta innebär att genus ses som en social konstruktion och att de förväntningarsom följer med vardera kön problematiseras. Att sociala relationer mellan könen, därmed ävenmisshandelsrelationer, kan analyseras i termer av över- och underordning var en av minautgångspunkter i studien. Individfokuserade perspektiv har sållats bort 54 , liksomförklaringsmodeller som studerar riskfaktorer till kvinnomisshandelns uppkomst 55 . Valet avteoretiska perspektiv har även gjorts utifrån det faktum att Hydén och Lundgren representerar tvåav de dominerande teoretiska perspektiven på området i Sverige. De har på så sätt stor makt attpåverka de diskurser som står till förfogande om våld mot kvinnor i nära relationer och därmedmöjligtvis även hur vi förhåller oss till problemet. I min studie begränsar jag mig till forskarnasteoretiska resonemang, Lundgrens och Hydéns metod och empiri kommer på grund av begränsatutrymme inte att diskuteras 56 . Därmed blir inte heller min avsikt med studien att värdera vilkengrund det finns för deras teoretiska antaganden.Mitt val att utgå från en vinjett och mitt urval av frågeställningar får konsekvenser förvartdera perspektivet. Margareta Hydén förordar ett integrerat perspektiv där både kvinnor somblivit misshandlade, män som misshandlar och barn som har bevittnat våldet uppmärksammas 57 .Fokus i denna studie är bilder av kvinnor som brottsoffer, vilket gör att en del av Hydéns poäng gårförlorad. Lundgren stärker sina argument om könskonstituering genom att exemplifiera från andraområden i samhället. 58 Genom att på så sätt synliggöra mönster får hon fram en poäng som inte blirlika kraftig då endast ett fall diskuteras. Nedan presenteras de teoretiska perspektiv som utgör mittmaterial.Våldets normaliseringsprocessEva Lundgren utgår ifrån att förklaringarna till mäns våld mot kvinnor måste sökas i etableradeföreställningar om könsskapande som finns i samhället. Relationer där kvinnor blir misshandladeav sina män beskrivs som en ”grövre variant” av vanliga kärleksrelationer mellan män och kvinnor54 Steen (2003) definierar Eva Hedlund som en representant för ett individinriktat perspektiv som samtidigt utgårfrån ett könsmaktsperspektiv. Även om Steen förhåller sig kritisk till många av Hedlunds slutsatser ärkombinationen individperspektiv och könsmaktsordning alltså möjlig.55 Estrada & Nilsson (2004) är ett exempel på en sådan studie. Även olika riskfaktorer skulle på ett fruktsamt sättkunna kopplas till könsmaktsteoretiska resonemang.56 För en sammanfattning av dessa områden se Steen (2003), s. 71 ff57 Hydén (2001b), s. 46 ff, 5658 Lundgren (2001)17