Hermansson, Klara: Bilder av våld mot kvinnor i nära relationer.

Steen tar i inledningen upp att kategoriseringar av teorier ofta leder till att nyanser förbises ioch med att kategorierna beskrivs som uteslutande snarare än överlappande 29 . Att enbart studeratvå perspektiv minskar behovet av kategorisering och möjligheten att gå in mer nyanserat påperspektiven ökar. Holmberg och Enander har gjort en intervjustudie om varför kvinnor bestämmersig för att lämna sina män som misshandlar dem. En slutsats är att uppbrottet består av tre aktivaprocesser; att bryta upp, att bli fri och att förstå. De tre stegens ordningsföljd kan variera och deöverlappar ofta varandra. Det vanligast är dock, menar författarinnorna, att det sker i den ovannämnda ordningen. 30 I studien jämförs Lundgrens och Hydéns resonemang om uppbrott.Anpassning och motstånd ställs i den studien mot varandra där Lundgrens begrepp anpassningantas ha en kvarhållande effekt medan Hydéns resonemang om motstånd antas ha en frigörandeeffekt. Holmbergs och Enanders resultat visar däremot att kopplingen mellan anpassning ochmotstånd och de, av Lundgren och Hydén, förväntade konsekvenserna därav inte är så entydig. Dehandlingar som de definierar som motstånd visar sig även de kunna ha en kvarhållande effekt påkvinnorna i studien. 31En annan vanlig utgångspunkt då debatten om våld mot kvinnor i nära relationer diskuteras äratt den könsmaktsstrukturella förståelsen av våld mot kvinnor i nära relationer, som Eva Lundgrenrepresenterar, är den dominerande 32 . Margareta Hydéns integrerade perspektiv har däremot börjatfå genomslag inom flera myndigheter och jag anser att hennes perspektiv kan ses som en reaktionpå Lundgrens strukturella perspektiv på samma sätt som Lundgrens förståelse av våld mot kvinnorkan ses som en reaktion mot den individinriktade förståelsen som var den dominerandedessförinnan. 33 Utifrån de tidigare studier av perspektiven som jag tagit del av är samtligalitteraturstudier 34 . Det är problematiskt då forskarna explicit intagit kontrasterande positionergentemot varandra. Genom att utgå från en konstruerad vinjett och låta en representant för vartderaperspektivet kommentera vinjetten blir min jämförande studie förhoppningsvis ett tillskott tillförståelsen av de två perspektiven. Intervjuerna ger mig möjlighet att nyansera den förståelse avperspektiven som jag fått via litteraturen och vinjetten försäkrar mig om att intervjudeltagarnaförhåller sig till samma sak då de diskuterar våld mot kvinnor i nära relationer.29 Steen (2003), s. 1530 Holmberg & Enander (2004), s. 112 ff31 Holmberg & Enander (2004), s. 94 ff. Lundgren har i den senaste upplagan av Våldets normaliseringsprocess(2004), kommenterat deras bruk av begreppen anpassning och motstånd. Se s. 61. Jag återkommer till dettasenare i studien.32 Andersson & Lundberg (2001), s. 63 f, Steen (2003), 6533 Denna tolkning gör även Steen (2003), s. 6634 Enander och Holmberg utgår i sin intervjustudie Varför går hon? även de ifrån litteratur då de analyserarHydéns och Lundgrens perspektiv på våld mot kvinnor i nära relationer.10