Hermansson, Klara: Bilder av våld mot kvinnor i nära relationer.

Wolmar viktigt att framställa henne som utan ansvar och skuld. Lundgren och Wolmar enas alltsåkring att kvinnan av kuratorn bör ses som ett rent offer. Behovet av att framställa kvinnan som ettrent offer har setts som en skillnad mellan de två perspektiven. Antagna konsekvenser av detta äratt Lundgrens beskrivning av kvinnan blir alltför passiv då hennes handlingar inte uppmärksammasmedan Hydéns beskrivning av kvinnans förmåga att göra motstånd kan tänkas leda till att honskuldbeläggs för att hon inte lämnat relationen tidigare. Dessa konsekvenser kommer alltså inte tilluttryck i intervjudeltagarnas analys av vinjetten.RelationenBåde Lundgren och Wolmar anser att män misshandlar för att uppnå kontroll och att våldet alltsåbäst förstås som ett maktmedel. Wolmar menar samtidigt att många av de män som misshandlar harganska dåligt självförtroende och därför kanske upplever sig ha lite makt i relationen. Jag tänkeratt han vet ju att han gått över gränsen när han har varit våldsam mot henne... och då kanske hanockså kommer i kontakt med hur liten, hur svag han är. Jag uppfattar det däremot inte som attWolmar menar att mäns misshandel är ett uttryck för vanmakt utan hennes uttalande ser jag snararesom ett resultat av den definition av makt som hon använder sig av där den ständigt förhandlasfram, och som Wolmar säger att han på något sätt gett henne makten i det ögonblick han har valtatt slå henne. En skillnad mellan de två perspektiven har ansetts vara att Hydén inte kopplar våldettill sexualitet, vilket Lundgren gör. Wolmar säger däremot att våldet ger mannen en känsla av maktoch en känsla av att han är en viktig person, en hel person på något sätt, en vanlig man. Om våldetstärker männens bild av dem själva som män är en koppling till manlig sexualitet inte specielltlångsökt, även om våldet inte antas ge erotiska kickar så som Lundgren menar att det gör. Wolmarsanalys av mannen kan även kopplas till Hydéns forskning, som är inriktad på att förstå fenomenetvåld mot kvinnor i nära relationer utifrån parternas egen förståelse av det inträffade. Att utgå frånparternas förståelse av våldet är enligt både Lundgren och Wolmar, som tidigare nämnts, enönskvärd utgångspunkt i ett praktiskt socialt arbete. Detta borde rimligtvis även gälla männen. Manmåste då ta fasta på deras eventuella upplevelse av vanmakt och därifrån få dem att ta ansvar försina handlingar. Lundgren menar att konsekvensen av våldet, framför allt på längre sikt, är att hanfår kontroll över henne. Man måste sätta våldshändelserna i sammanhang med varandra, hur skaman tolka det att han säger att han ångrar sig och säkert tror på det också? ... Är det en effektfullstrategi att ångra? Lundgrens uttalande ser jag som ett resultat av en könsmaktsstrukturellfunktionalistisk analys av våld mot kvinnor i nära relationer, inte som ett uttryck för attmisshandeln nödvändigtvis sker beräknande från den enskilda mannens sida.31