Hermansson, Klara: Bilder av våld mot kvinnor i nära relationer.

och förstå det som hänt. När hon kallar sig själv egoistisk och barnslig är det enligt Lundgren etttecken på att hon tagit över mannens eller samhällets bild av henne själv. I meningen före sägerkvinnan att hon inte ville låta sig styras av mannen, något som Wolmar tolkar som att kvinnan vetatt ingen bör få slå henne. Samhällets bild stärker alltså kvinnan i sin självbild då den allmännauppfattningen enligt Wolmar är att våld är en oaccepterad handling.Monsterbilden tar sig också i uttryck då man beskriver misshandelsrelationer som artskildafrån ”vanliga” kärleksrelationer menar Lundgren. Det våld som förknippas med dessa relationer ärgrovt så som blåa och sönderbrutna ben och armar. Hon (kvinnan i vinjetten, min kommentar)associerar misshandel med en förståelse och det är en förståelse som hon inte vill dela. Hon hardenna monsterbild av misshandel ... men vi hade ju en vanlig relation också som hon säger.Wolmar menar att många kvinnor poängterar just detta som Lundgren nämnt, att de hade en vanligrelation också och de hade det ganska bra emellanåt 89 . Även Wolmar menar att denna bild avmisshandelsrelationer och dess parter bidrar till att försvåra för kvinnorna att se vad de blivit utsattaför. Kontrollerande beteende anser både Wolmar och Lundgren vara karaktäristiskt hos män sommisshandlar och de uttrycker båda att detta beteende felaktigt kan tolkas som uppvaktande och ettuttryck för kärlek av kvinnorna framför allt men enligt Lundgren även av samhället i stort.Kontrollerande beteende kan till och med kopplas till könskärlek där mannen förväntas uppvaktakvinnan med choklad och svartsjuka för att bevisa sin kärlek menar Lundgren. I och med att denrådande bilden av misshandelsrelationer särskiljer svartsjuka, som tolkas som ett tecken på kärlek,från signaler för framtida våldsbruk framstår det ännu mer som något som endast avvikande mänägnar sig åt. Wolmar uttrycker inte detta direkt men jag anser att hon ger uttryck för en liknandeförståelse. Visserligen gör hon skillnad på olika typer av svartsjuka och menar att en viss grad avsvartsjuka kan vara förståligt i början av en relation då man är förälskad och känner att man inteskulle kunna leva utan den andra. Men svartsjukan byts i de flesta relationer ut mot tillit och entrygghet i att känna sig älskad. På så sätt kan man säga att även Wolmar ser det som att de flesta avoss skulle tolka detta kontrollerande beteende som ett uttryck för kärlek och alltså bör detta äventolkas som en samhällelig bild av svartsjuka som fenomen.Orsaken till att samhällets bild av misshandelsrelationer är så starkt kopplad till avvikareskulle kunna tolkas på olika sätt. En skillnad mellan de två perspektiven som poängteras i denlitteraturen som jag utgår ifrån är att Lundgren utgår från att våld mot kvinnor i nära relationer ären av samhället accepterad handling medan Wolmar, som utgår från Hydéns perspektiv, ser detsom en kulturellt förbjuden handling. Wolmar säger att alla vet ju att man inte får slå den kvinna89 Citat från Ann Wolmar27