24.01.2016 Views

Hatbrott 2014

2015_13_Hatbrott_2014

2015_13_Hatbrott_2014

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KAPITEL 11 • TRANSFOBISKA HATBROTT<br />

Det är värt att notera att begreppet könsöverskridande identitet och uttryck är<br />

under diskussion. Termen indikerar att det finns ett slags ”normalt” tillstånd<br />

som överskrids, och definierar därmed de personer som inte uttrycker sitt kön<br />

enligt rådande normer som avvikande. Ett alternativt förslag på uttryck som<br />

diskuteras är könsidentitet och könsuttryck. Det pågår just nu en offentlig<br />

utredning om transpersoners straffrättsliga skydd, 173 där även en översyn av<br />

begreppet ingår. Utredningen beräknas vara klar 7 december 2015.<br />

I denna statistik definieras transfobiska hatbrott som:<br />

Rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller<br />

institution, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck och<br />

som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, uppfattas vara eller<br />

representerar personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.<br />

Transpersoners ställning i lagstiftningen<br />

Transpersoner både omfattas och omfattas inte av lagstiftning som rör hatbrottsområdet.<br />

Medan de utgör en skyddad grupp i vissa lagrum ingår de inte<br />

i andra.<br />

Transpersoner ingår inte som skyddad grupp för brotten hets mot folkgrupp<br />

eller olaga diskriminering. 174<br />

I den civilrättsliga diskrimineringslagen 175 ingår däremot könsöverskridande<br />

identitet eller uttryck som en diskrimineringsgrund. Transpersoner som utsätts<br />

för diskriminering kan därmed anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen<br />

(DO). Skillnad i utfall mellan en straffrättslig och en civilrättslig process<br />

är att i det första fallet skulle den som har diskriminerat kunnat dömas till<br />

böter eller fängelse för olaga diskriminering, medan i det andra fallet kan den<br />

som har diskriminerat åläggas att utbetala skadestånd till den som har blivit<br />

diskriminerad.<br />

I straffskärpningsregeln, 176 på vilken motivgrunderna i hatbrottsstatistiken<br />

baseras, går det inte att direkt utläsa att transpersoner omfattas. Motiven<br />

räknas upp och lydelsen avslutas med ”... eller annan liknande omständighet”.<br />

I förarbetena framkommer emellertid att lagstiftaren med den lydelsen ger<br />

utrymme för att inkludera transpersoner, 177 något som Brå tagit fasta på i sin<br />

definition.<br />

Transfobiska hatbrott kan vara svåra att identifiera<br />

Endast händelser där beskrivningen i fritexten gör det möjligt att särskilja det<br />

transfobiska motivet från motivet rörande sexuell läggning kan bli bedömda<br />

som transfobiska hatbrott i statistiken. Det är inte ovanligt att en gärningsperson<br />

kallar en transperson för ”bögjävel” eller på annat sätt visar ringaktning<br />

som om transpersonen vore homosexuell för att den inte följer gärningspersonens<br />

förväntade norm avseende könsidentitet eller uttryck. Framgår det då<br />

173<br />

Arbetsmarknadsdepartementet (<strong>2014</strong>).<br />

174<br />

BrB 16 kap. 8–9 § §.<br />

175<br />

Diskrimineringslag (2008:567).<br />

176<br />

Brottsbalken 29 kap. 2 § 7 p.<br />

177<br />

Prop. 2001/02:59.<br />

103

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!