Hatbrott 2014
2015_13_Hatbrott_2014
2015_13_Hatbrott_2014
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KAPITEL 11 • TRANSFOBISKA HATBROTT<br />
Det är värt att notera att begreppet könsöverskridande identitet och uttryck är<br />
under diskussion. Termen indikerar att det finns ett slags ”normalt” tillstånd<br />
som överskrids, och definierar därmed de personer som inte uttrycker sitt kön<br />
enligt rådande normer som avvikande. Ett alternativt förslag på uttryck som<br />
diskuteras är könsidentitet och könsuttryck. Det pågår just nu en offentlig<br />
utredning om transpersoners straffrättsliga skydd, 173 där även en översyn av<br />
begreppet ingår. Utredningen beräknas vara klar 7 december 2015.<br />
I denna statistik definieras transfobiska hatbrott som:<br />
Rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller<br />
institution, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck och<br />
som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, uppfattas vara eller<br />
representerar personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.<br />
Transpersoners ställning i lagstiftningen<br />
Transpersoner både omfattas och omfattas inte av lagstiftning som rör hatbrottsområdet.<br />
Medan de utgör en skyddad grupp i vissa lagrum ingår de inte<br />
i andra.<br />
Transpersoner ingår inte som skyddad grupp för brotten hets mot folkgrupp<br />
eller olaga diskriminering. 174<br />
I den civilrättsliga diskrimineringslagen 175 ingår däremot könsöverskridande<br />
identitet eller uttryck som en diskrimineringsgrund. Transpersoner som utsätts<br />
för diskriminering kan därmed anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen<br />
(DO). Skillnad i utfall mellan en straffrättslig och en civilrättslig process<br />
är att i det första fallet skulle den som har diskriminerat kunnat dömas till<br />
böter eller fängelse för olaga diskriminering, medan i det andra fallet kan den<br />
som har diskriminerat åläggas att utbetala skadestånd till den som har blivit<br />
diskriminerad.<br />
I straffskärpningsregeln, 176 på vilken motivgrunderna i hatbrottsstatistiken<br />
baseras, går det inte att direkt utläsa att transpersoner omfattas. Motiven<br />
räknas upp och lydelsen avslutas med ”... eller annan liknande omständighet”.<br />
I förarbetena framkommer emellertid att lagstiftaren med den lydelsen ger<br />
utrymme för att inkludera transpersoner, 177 något som Brå tagit fasta på i sin<br />
definition.<br />
Transfobiska hatbrott kan vara svåra att identifiera<br />
Endast händelser där beskrivningen i fritexten gör det möjligt att särskilja det<br />
transfobiska motivet från motivet rörande sexuell läggning kan bli bedömda<br />
som transfobiska hatbrott i statistiken. Det är inte ovanligt att en gärningsperson<br />
kallar en transperson för ”bögjävel” eller på annat sätt visar ringaktning<br />
som om transpersonen vore homosexuell för att den inte följer gärningspersonens<br />
förväntade norm avseende könsidentitet eller uttryck. Framgår det då<br />
173<br />
Arbetsmarknadsdepartementet (<strong>2014</strong>).<br />
174<br />
BrB 16 kap. 8–9 § §.<br />
175<br />
Diskrimineringslag (2008:567).<br />
176<br />
Brottsbalken 29 kap. 2 § 7 p.<br />
177<br />
Prop. 2001/02:59.<br />
103