Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 Definitioner av antisemitism belyser ofta strukturer av fientliga uppfattningar, attityder och myter om den judiska befolkningen. Även om antisemitism ofta tar sig uttryck som fientlighet mot judendom som religion är det sällan religionen i sig som står i fokus för fientligheten utan judar som folkgrupp eller en föreställning om judar som koncept. 123 Ibland kopplas antisemitism samman med uttryck för nationalsocialistisk ideologi, men det är bara en del av en komplex bild. Antisemitism existerade före nationalsocialismen, och i dag diskuteras huruvida det egentligen finns olika former av antisemitism som existerar parallellt. Som exempel kan nämnas antisionistisk antisemitism, modern/rasistisk antisemitism, antisemitism relaterad till förintelsen och kristen antijudaism. 124 Och på samma sätt som det finns en kristen, en konservativ och en högerradikal antijudisk idétradition, finns det en socialistisk och islamisk dito. 125 Det är inte ovanligt att uttryck för en redan befintlig, inneboende, antisemitism aktiveras av exempelvis ekonomisk, politisk eller social oro, eller händelseutvecklingar i mellanöstern, bland annat i konflikten mellan Israel och Palestina. 126 I det sammanhanget är det viktigt att skilja på när en stat kritiseras för sin politik och när händelserna tar sig antisemitiska uttryck riktade mot den judiska folkgruppen. Vid tolkning av hatbrottsstatistiken är det dock viktigt att tänka på att det även finns andra faktorer som påverkar antalet anmälningar med identifierade antisemitiska motiv, såsom polisens hatbrottsarbete och förmåga att uppmärksamma och notera hatbrottsmotivet i anmälan samt allmänhetens medvetande om hatbrott och anmälningsbenägenhet (se kapitel 2, ”Bakgrund”, för ett större resonemang kring detta). Nivå och utveckling Under 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 270 polisanmälningar med antisemitiska motiv, vilket tillsammans med år 2009 är den högsta nivån som har noterats 127 och 38 procent fler än år 2013. Till stor del kan ökningen jämfört med det föregående året förklaras av en kraftig ökning av antalet anmälningar i Stockholms län. I figur 7A visar utvecklingen över tid att nivån av antalet polisanmälningar med identifierade antisemitiska motiv är högre i dag än för 10–15 år sedan. Samtidigt visar utvecklingskurvan på stora individuella skillnader mellan åren, framför allt från 2004 och framåt. Det är ett vanligt fenomen när antalssiffrorna statistiskt sett är relativt låga, och tyder på att utvecklingsnivån för det här motivet är känslig för enskilda händelser eller insatser. Man bör därför se tendenserna över tid i stället för att endast tolka utvecklingen från ett år till ett annat. 123 Nylund Skog (2006, s. 61f), Brå och Forum för levande historia (2004, s. 23f), ODIHR (2006, s.19). 124 Mer information om dessa begrepp samt förslag på vidare läsning, se Forum för levande historia (2011, s. 6f) 125 Forum för levande historia (2005, s. 17) 126 Se exempelvis Bachner (1999 s. 28), Forum för levande historia (2005, s14ff) 127 År 2009 identifierades 250 anmälningar, men med hänsyn till konfidensintervallet för 2014 års siffra får nivåerna betraktas som desamma. 74
KAPITEL 7 • ANTISEMITISKA HATBROTT Figur 7A Utveckling av antal anmälningar med identifierade antisemitiska motiv, åren 1997–2014. Antal 300 250 200 150 100 50 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Tidsserien är bruten för att markera de metodförändringar som genomförts. Från 2012 är antalssiffran uppskattad, baserad på en urvalsundersökning. Brottsstruktur De vanligaste brottstyperna för det antisemitiska motivet 2014 var liksom förra året hets mot folkgrupp (34 procent), följt av olaga hot/ofredande (30 procent). En femtedel av anmälningarna rörde skadegörelse/klotter (20 procent), vilket är fler än tidigare år då denna brottstyp utgjorde 6–16 procent. Jämfört med övriga hatbrottsmotiv uppvisar det antisemitiska motivet högst andel hets mot folkgrupp (34 procent jämfört med 31 procent för det islamofobiska motivet och 11 procent i snitt) och även högst andel klotter. 128 Tabell 7.1 Antal och andel anmälningar med identifierade antisemitiska motiv efter huvudbrottskategori, åren 2010–2014. 2010 2011 2012 1 2013 1 2014 1 Förändring jämfört med Förändring jämfört med Brottskategori Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 2013, i % 2010, i % Våldsbrott 2 15 9 14 7 14 6 4 2 12 4 200 -20 Olaga hot/Ofredande 63 39 77 40 87 39 61 32 80 30 31 27 Ärekränkning 20 12 14 7 10 5 20 10 26 10 30 30 Skadegörelse/klotter 22 14 31 16 27 12 12 6 54 20 350 145 Hets mot folkgrupp 34 21 54 28 79 36 93 48 92 34 -1 171 Övriga brott 3 7 4 4 2 4 2 2 1 2 1 0 -71 Summa 161 100 194 100 221 100 193 100 267 100 38 66 1 Uppskattade siffror baserade på en urvalsundersökning. Till följd av avrundningar stämmer inte alltid summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran. För beräkning av konfidensintervall, se bilaga 2 i respektive års rapport. 2 I kategorin våldsbrott ingår misshandel, mord/dråp och våld mot tjänsteman. Fram till 2011 även enstaka fall av fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, rån och våldtäkt. 3 I kategorin övriga brott ingår även olaga diskriminering. Nedan ger vi exempel på hur typiska antisemitiska brott kan se ut, baserat på polisanmälningarnas fritexter. 129 Ofta kan exemplen se snarlika ut, medan detaljer i varje enskilt fall avgör om polisen väljer att rubricera den anmälda 128 Eftersom klotter grupperas tillsammans med skadegörelse uppvisar det kristofobiska motivet en större andel av denna sammanslagna kategori. 129 Samtliga exempel är typexempel och baseras inte på en specifik anmälan. Namn och platser är påhittade. 75
Page 1:
Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?