Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 2. Bakgrund Hatbrott med främlingsfientliga, antisemitiska och homofobiska motiv har kartlagts sedan början av 1990-talet. 10 Sedan Brå tog över sammanställningen av hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen (Säpo) år 2006 har motiven utökats och fokus har lagts på att ge en mer detaljerad beskrivning av de hatbrott som identifieras i polisanmälningarna. 11 Vad är ett hatbrott? Den typ av brott som vi i dag kallar hatbrott har alltid förekommit. Tidigare var emellertid den brottsliga gärningen i centrum, inte motivet bakom. En händelse som vi i dag troligtvis skulle beskriva som ett hatbrott kunde förr beskrivas som “en attack mot svarta skolbarn” eller “skadegörelse mot judiska butiksinnehavare”. Samhällets intresse för motivet bakom den här typen av brott, och för att samla de brottsliga uttrycken för intolerans under ett samlat begrepp, ledde till att begreppet hate crime började dyka upp i USA och England på 1980- och 1990-talet. 12 I Sverige var det kriminologen Eva Tiby som introducerade begreppet hatbrott genom sin forskning. 13 En definition av hatbrott kan innefatta brott som riktas mot människor på grund av exempelvis deras etnicitet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religiösa tillhörighet, politiska tillhörighet, sexuella läggning eller ålder. 14 Inom den samlade forskningen påpekas dock att det saknas en vedertagen definition av hatbrott. Diskussioner pågår inom både den akademiska och den yrkesverksamma världen, nationellt och internationellt, och variationen mellan olika länder är stor. Det är heller inte ovanligt att definitionen skiftar även inom ett visst land, 15 som i Sverige där definitionen varierat något mellan rättsväsendets myndigheter. Under 2014 fick dåvarande Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samråd med Åklagarmyndigheten och Brå verka för en enhetlig praktisk tillämpning av begreppet hatbrott. Uppdraget rapporterades till regeringen i februari 2015. För att nå målet i uppdraget återstår dock fortsatt arbete. Brås synpunkter finns noterade i Polisens slutrapportering till regeringen. 16 10 Säkerhetspolisen (2001, s. 1). 11 Motiven som nu ingår är: främlingsfientliga/rasistiska, afrofobiska, antiromska, antisemitiska, islamofobiska, kristofobiska, andra antireligiösa, sexuell läggning och transfobiska. 12 Hall (2005, s. 4). 13 Se vidare i Tiby (1999). 14 Gerstenfeld (2003, s. 2). 15 Petrosino (2003, s. 10), Hall (2013 s. 4). 16 Polisen (2015, s. 14f). 14
KAPITEL 2 • BAKGRUND I denna rapport används följande definition av hatbrott: Brott mot person, grupp, egendom, institution eller representant för dessa, som motiveras av rädsla för, fientlighet eller hat mot den utsatta grundat på hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck 17 som gärningspersonen tror, vet eller uppfattar att personen eller gruppen har. Begreppet hatbrott öppnar frågor om huruvida brottsmotivationen ligger i hat gentemot andra, eller om det snarare handlar om kriminella uttryck för fördomar. I några länder, exempelvis England och Wales, har polisen börjat använda begreppet biased motivated crime, fördomsbrott, i stället för hatbrott. Men inte heller det begreppet är oproblematiskt eftersom även begreppet fördom behöver definieras i denna kontext, och begreppet riskerar att ha en bredare betydelse än vad man egentligen avser när man talar om hatbrott. 18 Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott – om det bör heta hatbrott – råder det internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. För individen innebär brottet ett angrepp mot hans eller hennes identitet och värdighet. 19 Men ett enskilt hatbrott kränker dubbelt genom att skapa otrygghet och rädsla, inte bara hos den utsatta personen, utan även inom den befolkningsgrupp vars identitet gärningspersonen har angripit. 20 Vilka motiv ingår i Sveriges hatbrottsstatistik? Eftersom det inte finns en universell definition av hatbrott finns heller inte en fastställd ram för vilka motivgrunder som bör ingå i hatbrottsstatistiken. Vissa länder för ingen sådan statistik, medan andra redovisar statistik över ett eller flera hatbrottsmotiv. 21 Brås statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) redovisar hatbrott med • främlingsfientliga • homofobiska • antireligiösa motiv. Brås statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott enligt Politikernas trygghetsundersökning (PTU) redovisar hatbrott med • främlingsfientliga • antireligiösa • homofobiska, bifobiska och heterofobiska • transfobiska motiv. 17 Det vill säga vilket kön man upplever sig tillhöra samt hur någon väljer att uttrycka sitt biologiska kön, sociala kön och/eller det kön man identifierar sig som. 18 Hall (2005, kap. 1). 19 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO (2008, s. 9). 20 Gerstenfeld (2003, s. 18). 21 För mer information, se exempelvis ODIHR (2013). 15
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 66 and 67:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?