Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13 1. Inledning Under mitten av 1980-talet sågs en markant ökning av antalet brott med främlingsfientliga och rasistiska inslag i Sverige. 5 Det bidrog till att regeringen i mitten av 1990-talet deklarerade att rättsväsendet skulle prioritera främlingsfientliga brott, vilket är en bakgrund till att rättsväsendet nu ser särskilt allvarligt på om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. 6 Regeringen och rättsväsendets myndigheter har sedan dess på olika sätt verkat för att främja arbetet mot hatbrott. <strong>Hatbrott</strong> är ett fenomen som numera uppmärksammas inte bara av regeringen och rättsväsendet utan även av media och samhället i stort. Polismyndigheter runt om i landet har under åren genomfört insatser för att öka kunskapen om hatbrott, både internt och bland allmänheten. I denna rapport presenteras resultaten av Brås hatbrottsstatistik, vilken består av statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och, med olika frekvens, uppgifter från olika självrapporteringsundersökningar. 7 Ett av de främsta syftena med rapporten är att ge information om uppskattad nivå, utveckling och struktur för de polisanmälningar där Brå har identifierat olika hatbrottsmotiv, samt uppskattad nivå och utveckling för utsatthet för hatbrott. Ett annat syfte är att bistå rättsväsendet med underlag som kan användas vid kunskapsinventering på området och vid beslut om åtgärder för att utreda, bekämpa och förebygga denna typ av brottslighet. Rapporten syftar även till att bidra med kunskap till den forskning som bedrivs på området samt att följa de internationella åtaganden som Sverige har avseende att rapportera om hatbrott. 8 Rapporten är ett underlag som tillsammans med studier och forskning i övrigt kan ge en något bättre bild av hur situationen avseende hatbrott ser ut i Sverige. Rapporten riktar sig till alla som vill veta mer om hatbrott, såväl regering, riksdag och rättsväsende som allmänhet, intresseorganisationer, media och forskare. 5 Säkerhetspolisen (1997, s. 1). 6 Straffskärpningsregeln BrB 29 kap. 2 § 7 p. Sexuell läggning var inte inskriven initialt i lagtexten, utan tillkom vid en ändring år 2002. 7 Nationella trygghetsundersökningen (NTU) årligen samt med några års mellanrum Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB). 8 Sverige rapporterar årlig hatbrottsstatistik till Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) som tillhör Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). 12
KAPITEL 1 • INLEDNING Rapporten är även att betrakta som en årsbok för hatbrottsstatistiken. Som exempel kan statistiken ge en skattad uppfattning om förekomsten av följande omständigheter i polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv: • vilket motiv som är vanligast förekommande i anmälningarna • nivå och utveckling • tillvägagångssätt vid brotten • var brotten begås (brottsplats) • relation mellan gärningsperson och utsatt person • handläggningsbeslut för huvudbrottet i de anmälningar som Brå har identifierat. Statistiken är framför allt en sammanställning över de brott som har anmälts till polisen och som har identifierats som hatbrott av Brå. I likhet med föregående år och för att ytterligare belysa variationen av hur hatbrott kan yttra sig inkluderas illustrerande exempel baserade på polisanmälningarnas fritexter. 9 För att bedöma om en anmälan innehåller ett hatbrottsmotiv utgår kodaren från en rad kriterier uppställda i en kodningsmanual. Bedömningen baseras på det som framkommer i polisanmälans samtliga fält, och där utgör fritexten den viktigaste informationskällan. Förutom det som framkommer om själva händelsen baseras bedömningen på den utsattas upplevelse av händelsen, anmälningsupptagarens uppfattning om den och kodarens kunskap om annan information som är relaterad till händelsen, exempelvis koppling till andra anmälningar. Statistiken över hatbrott med högerextremistiska och nationalsocialistiska symboler utgår Efter en översyn av statistiken över hatbrott med högerextremistiska och nationalsocialistiska symboler har Brå funnit att statistiken inte mäter det som den förväntas mäta, samt att Brå saknar förutsättningar för att kunna verifiera sådana uppgifter som är nödvändiga för att statistiken ska kunna redovisa det som den är avsedd att redovisa. Eftersom statistiken inte mäter hatbrott kopplade till högerextremism utgår den. För en utförligare redogörelse av bakgrunden till detta beslut, se bilaga 4. 9 Samtliga exempel är typfall, varför namn och platser är fingerade. 13
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 64 and 65:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?