Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 diskriminering i diskrimineringslagen. 83 Det kan vara svårt att bevisa olaga diskriminering straffrättsligt på grund av de höga beviskraven samt att det åligger åklagaren att bevisa den åtalades uppsåt och skuld. En civilrättslig process har dels lägre beviskrav, dels råder så kallad omvänd bevisbörda, vilket innebär att om den utsatta personen hävdar att den har blivit diskriminerad och kan styrka detta så åligger det den andra parten att visa om så inte var fallet. I en straffrättslig process kan den åtalade dömas till böter eller fängelse, medan en civilrättslig process kan leda till att den som har diskriminerat åläggs att betala skadestånd till den som har blivit diskriminerad. För det transfobiska motivet är den här uppdelningen avgörande eftersom könsöverskridande identitet eller uttryck inte omfattas av det straffrättsliga skyddet men däremot av det civilrättsliga. Tillvägagångssätt vid brotten Hatbrott riktas ofta direkt mot den utsatta, men utan fysisk kontakt Det vanligaste tillvägagångssättet för samtliga hatbrottsmotiv 2014, med undantag för de kristofobiska där det vanligaste brottet var riktat mot byggnader och inte mot enskilda personer, var att gärningspersonen hotade, trakasserade eller på annat sätt ofredade den utsatta personen, men utan att fysisk kontakt uppstod (46 procent av anmälningarna). I 28 procent av fallen agerade gärningspersonen på distans, exempelvis via internet eller telefon/sms. I ungefär vart sjätte anmält hatbrott hade gärningspersonen gått till fysiskt angrepp mot den utsatta. Tabell 5.2 Uppskattat antal och andel anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv efter tillvägagångssätt, år 2014. Tillvägagångssätt Antal % Direkt mot person, fysisk kontakt 1 071 17 Direkt mot person, ej fysisk kontakt 2 870 46 Distans 1 777 28 Allmänt klotter 338 5 Internet 691 11 Media 26 0 Postbrev 163 3 Telefon/SMS 559 9 Övrigt 551 9 Summa 6 269 100 Uppskattade siffror baserade på en urvalsundersökning. Till följd av avrundningar stämmer inte alltid summeringen av tabellen med den skattade totalsiffran. För beräkning av konfidensintervall se bilaga 2. Plats Hatbrott begås på vardagsnära platser I polisanmälningarna kan utläsas att hatbrott sker på olika platser där människor vistas i sin vardag. Den vanligaste brottsplatsen 2014 var en allmän 83 Diskrimineringslag (2008:567). Könsöverskridande identitet eller uttryck ingår, liksom ytterligare ett antal diskrimineringsgrunder. 42
KAPITEL 5 • POLISANMÄLDA HATBROTT – SAMTLIGA MOTIV plats utomhus, såsom gator, torg eller parker (21 procent). Den utsattas hem var brottsplats i 13 procent av anmälningarna medan den utsattas arbetsplats samt internet svarade för 11 procent vardera. Fördelningen av platser ser ungefär likadan ut jämfört med tidigare år. Noterbart är att redovisningen från och med i år innehåller en ny kategori, asylboende, som har brutits ut från kategorin övriga platser. Figur 5C Andel anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv efter plats, år 2014. Allmän plats 21 Hem 13 Internet 11 Arbetsplats 11 Övriga platser 9 Telefon/SMS 9 Offentliga transporter 6 Skola 6 Religiös plats 4 Serviceställe 3 Servering med alkohol 3 Servering utan alkohol 1 Asylboende 1 Media 0 Uppgift saknas 2 Procent 0 5 10 15 20 25 En jämförelse mellan motiven visar att vissa brottsplatser var mer vanligt förekommande vid vissa motiv än andra. Exempelvis var arbetsplatser vanligare vid det afrofobiska motivet, internet var vanligare vid det antisemitiska och islamofobiska motivet, och serviceställe var vanligare vid det antiromska motivet. En mer utförlig beskrivning av utmärkande brottsplatser för varje motiv ges i respektive kapitel. Relation Obekant gärningsperson vanligast I 58 procent av samtliga hatbrottsanmälningar år 2014 var gärningspersonen obekant för den utsatta. Förutom helt okända gärningspersoner ingår även servicepersoner, till exempel butikspersonal, chaufförer eller polis/väktare, och kunder/klienter. I 33 procent av fallen var gärningspersonen en ytligt bekant, vilket innefattar en granne, skolkamrat, kollega eller en för den utsatta personen till namn eller utseende känd person eller grupp. I 6 procent av anmälningarna år 2014 var gärningspersonen en närstående, exempelvis en släkting, vän eller före detta partner. 43
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 94 and 95:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?