Hatbrott 2014

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13
8. Islamofobiska hatbrott
Att tänka på vid
läsning av detta kapitel
• Statistiken är baserad på en urvalsundersökning.
Antal och andelar utgörs
därför av uppskattade siffror, som
kan skilja sig något jämfört med om
en totalundersökning hade genomförts.
• I texten är de uppskattade antalssiffrorna
avrundade till närmaste tiotal.
I tabeller och figurer är siffrorna
avrundade till närmaste ental.
• För beräkning av konfidensintervall
hänvisas till bilaga 2. Den är särskilt
viktig att beakta vid jämförelser över
tid.
• Statistiken kan ge indikationer på
hur hatbrott uppmärksammas i polisanmälningarna
och strukturen på
de anmälda händelserna. Den säger
dock mycket lite om förekomsten
av hatbrott i samhället eftersom de
flesta brottsliga händelser inte polisanmäls.
En bättre bild av utsatthet
ges i kapitel 4, eller i andra undersökningar
om utsatthet. Notera dock att
självrapporteringsundersökningar
som utförs ett visst år frågar om
utsatthet under det föregående året.
Årets NTU-siffror, exempelvis, bör
därför jämföras med förra årets hatbrottsstatistik
över polisanmälningar.
Resultat i korthet
• Under 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 490 anmälningar med ett
islamofobiskt motiv. Detta är en ökning med 50 procent jämfört med 2013.
• De vanligaste brottstyperna var olaga hot/ofredande (40 procent) och hets mot
folkgrupp (31 procent).
• Jämfört med övriga hatbrottsmotiv begicks en förhållandevis hög andel anmälda
islamofobiska hatbrott på internet (21 procent).
• Av de islamofobiska hatbrottsanmälningarna från år 2013 var 1 procent personuppklarade
den 31 maj 2015. 58 procent var nedlagda efter utredning, och 34 procent
var direktavskrivna, vilket innebär att en utredning aldrig påbörjats.
Med islamofobiska hatbrott menas i denna rapport att gärningen lett till att en
person, en grupp individer eller gruppen muslimer i allmänhet blivit kränkta
på grund av sin muslimska tillhörighet. I huvudsak baseras bedömningen på
målsägandens upplevelse, men även på anmälningsupptagarens uppfattning av
händelsen och kodarens kunskap om annan information kopplad till händelsen,
exempelvis relaterade anmälningar.
För att ett hatbrott ska betraktas som islamofobiskt krävs dels att den utsatta
är eller av gärningspersonen uppfattas vara muslim, 133 dels att gärningspersonen
inte är muslim. Även personer som i sammanhanget kan sägas representera
muslimer eller islam kan utsättas för hatbrott. Det gäller exempelvis en
journalist som blir utsatt på grund av att han eller hon har skrivit om islamofobi,
eller en politiker som arbetar med frågor som berör muslimer och som
blir utsatt på grund av det.
Brås definition av islamofobi 134 lyder:
Rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en reaktion
mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som
är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer eller islam.
133
I en studie från 2006 uppskattade dåvarande Integrationsverket (nu Migrationsverket) Sveriges muslimska befolkning
till 100 000–400 000 personer beroende på om enbart registrerade personer i samfund mäts eller om även
sekulära muslimer räknas med. Andra studier uppskattade vid samma tid den muslimska befolkningen till närmare
350 000 personer. (Forum för Levande Historia [2006b, s. 8], Larsson [2006, s. 9]). För en utförligare beskrivning
av det islamofobiska motivet, se Brå (2015c).
134
Notera att islamofobi inte är en fobi i traditionell mening då fobi snarare är en medicinsk term för stark rädsla och
ångest över något som genererar en känsla av att man måste undvika eller komma bort från det man är rädd för.
80