Hatbrott 2014

KAPITEL 11 • TRANSFOBISKA HATBROTT
på transfobiska hatbrott är ett råd att jämföra beskrivningarna i rapporter
från flera år.
Anmälningar med identifierade transfobiska motiv 2014 avsåg i huvudsak tre
brottstyper, nämnda i storleksordning: olaga hot/ofredande, våldsbrott och
ärekränkning. De vanligaste brottsplatserna var allmän plats följt av brott via
telefon eller sms. Gärningspersonen var ofta antingen helt okänd eller känd
åtminstone till namn eller utseende. I ungefär en femtedel av fallen var gärningspersonen
någon närstående.
Hälften av anmälningarna med identifierade transfobiska motiv 2014 rörde
olaga hot och ofredande. Det var vanligast att olaga hot/ofredande förmedlades
via telefon eller sms, och i merparten av fallen var gärningspersonen
okänd. Ett exempel på ofredande via telefon eller sms är följande:
Stefan anmäler att han har fått obehagliga sms från en okänd person.
I meddelandena står det bland annat att människor som Stefan är
”vidriga” och ”sjuka i huvudet”. Stefan vet inte vem som har skrivit
meddelandena men uppger att de är skickade av någon som känner
till att Stefan är transsexuell. Detta då personen tilltalade Stefan som
”Emma”, vilket var Stefans namn innan könskorrigeringen.
En femtedel av anmälningarna med identifierade transfobiska motiv 2014
rörde våldsbrott. De begicks oftast på allmän plats och gärningspersonen var i
de flesta fall okänd eller känd åtminstone till namn eller utseende. Ett exempel
på våldsbrott på allmän plats är:
Johan var på väg hem till en väninna då en förbipasserande man spottade
mot Johan. Johan stannade upp och frågade vad mannen höll på
med, varpå mannen först knuffade Johan och sedan tilldelade ett slag
mot hans huvud. Mannen kallade därefter Johan för ”bögjävel” och
lämnade sedan platsen. Johan känner sig kränkt och tror att mannen
agerade som han gjorde för att Johan vid tillfället bar kvinnliga kläder.
Studier visar på risk för subtil utsatthet
samt hög ohälsa bland transpersoner
Statistiken över polisanmälningar med transfobiska motiv är begränsad i flera
avseenden, och det finns mycket lite forskning och statistik i övrigt på området.
En skotsk studie om transpersoners erfarenheter av brott i nära relation 178
kan dock ge en bild av hur subtil utsattheten kan vara.
Studien visade att transpersoner ofta blir utsatta emotionellt, sexuellt och
fysiskt av sin partner eller före detta partner. Den emotionella utsattheten
var vanligast förekommande och då i syfte att förtrycka eller ogiltigförklara
personens könsöverskridande identitet eller uttryck, exempelvis genom uttal
(”du är en riktig man”) eller genom att köpa presenter (som herrparfym eller
damtidningar) som uppmärksammar kön och könsuttryck på ett sätt som är
oförenligt med den utsattas könsidentitet. Anmälningsbenägenheten var låg;
endast 6 procent uppgav att de hade varit i kontakt med polisen. En förklaring
kunde vara skam, antingen över att avvika från normen eller över att så att
178
Morton, Ritchie och Roch (2010).
105