Hatbrott 2014
2015_13_Hatbrott_2014
2015_13_Hatbrott_2014
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13<br />
medan skadegörelse/klotter var särskilt vanligt vid det kristofobiska motivet.<br />
Det följer samma mönster som tidigare år.<br />
De flesta anmälda hatbrotten begicks på allmän plats<br />
Den vanligaste brottsplatsen <strong>2014</strong> var en allmän plats utomhus, såsom gator,<br />
torg eller parker (21 procent). Den utsattas egna hem var brottsplats i 13<br />
procent av anmälningarna medan brott på internet och den utsatta personens<br />
arbetsplats svarade för 11 procent vardera. Det är samma fördelning som<br />
föregående år.<br />
Vid en jämförelse mellan hatbrottsmotiven kan noteras att andelen hatbrott<br />
begångna på den utsattas arbetsplats var högre för det afrofobiska motivet,<br />
medan internet var vanligare vid det antisemitiska och islamofobiska motivet.<br />
Serviceställen 3 var särskilt vanliga vid det antiromska motivet, medan kategorin<br />
sexuell läggning hade en högre andel brott begångna via telefon/sms.<br />
Religiös plats var vanligare vid det kristofobiska motivet.<br />
Gärningspersonen ofta obekant för den utsatta<br />
I 58 procent av samtliga identifierade hatbrottsanmälningar var gärningspersonen<br />
obekant för den utsatta. I 33 procent av fallen var gärningspersonen<br />
bekant med den utsatta personen (till exempel känd till namn eller utseende,<br />
en skolkamrat eller en kollega), och i 6 procent av anmälningarna var gärningspersonen<br />
en närstående.<br />
Fördelningarna skiljer sig dock i viss mån åt mellan motiven, kopplat till den<br />
skiftande karaktären på de mer typiska hatbrotten för varje motiv. Exempelvis<br />
var andelen servicepersoner högre vid det antiromska motivet, andelen kunder/klienter<br />
var högre vid det afrofobiska motivet, och andelen släktingar var<br />
högre vid kategorin andra antireligiösa hatbrott.<br />
Majoriteten av de anmälda hatbrotten utreds, men få personuppklaras<br />
Från och med i år redovisas handlagda ärenden istället för uppklarade ärenden.<br />
Mer information om förändringen och den nya terminologin finns att läsa<br />
i kapitel 5, ”Samtliga motiv”.<br />
Av samtliga hatbrottsanmälningar (huvudbrottet) som anmäldes 2013 och<br />
som handlades fram till och med 31 maj 2015 personuppklarades 5 procent,<br />
vilket är samma nivå som förra året. 4 Med personuppklaring menas att en<br />
person kunde bindas till brottet via åtalsbeslut, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.<br />
Personuppklaringen var lägre vid islamofobiska samt kristofobiska<br />
och andra antireligiösa motiv (1 procent) och högre vid afrofobiska motiv (8<br />
procent). En del av skillnaderna i personuppklaring beror troligen på skillnader<br />
i vilka brott som förekommer, eftersom vissa brott anses mer svårutredda<br />
än andra.<br />
Nästan hälften (49 procent) av anmälningarna lades ned efter utredning<br />
medan drygt en tredjedel (36 procent) direktavskrevs, det vill säga lades ned<br />
utan att en utredning hade inletts. Polis och åklagare har under vissa förut-<br />
3<br />
Exempelvis butiker, köpcenter och bensinstationer.<br />
4<br />
Notera att siffrorna i förra årets rapport är felaktiga. Korrigerade siffror finns i Bilaga 3 i årets rapport.<br />
10