Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 typerna personrån, misshandel, hot och trakasserier 68 ställs uppföljningsfrågor om huruvida den utsatta upplever att det fanns någonting främlingsfientligt, homofobiskt eller antireligiöst i motivet till händelsen. 69 Frågorna som ställs är följande: Upplever du att det fanns något främlingsfientligt i motivet? Med främlingsfientlighet menas här att man utsattes för att man har en annan etnisk bakgrund. Upplever du att det fanns något om din religion i motivet? Med det menas att man utsattes för att man är (eller av gärningspersonen upplevdes vara) religiös (eller ha en annan religion än gärningspersonen). Upplever du att det fanns något homofobiskt i motivet? Med homofobiskt menas här att man utsattes för att man är (eller av gärningspersonen upplevdes vara) homo-, bi-, eller transperson. 70 Redovisningen från NTU ett visst år (exempelvis NTU 2014) avser utsatthet under det närmast föregående året (i det här exemplet 2013). Notera dock att avseende statistik över ålders- och könsfördelning behöver tre år slås samman för att få en redovisningsbar population. Tänk på detta vid läsning av resultaten Självrapporterad utsatthet för hatbrott enligt NTU 2014 avser utsatthet under föregående kalenderår, det vill säga 2013, medan statistiken över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv utgörs av anmälningar från 2014. När resultaten från NTU tolkas är det viktigt att ha i åtanke att antalet respondenter som svarat att de blivit utsatta för hatbrott är lågt, i synnerhet för utsatthet för homofobiska och antireligiösa hatbrott, vilket skapar större osäkerhet i skattningarna och kan bidra till stora variationer mellan åren. Skillnaderna mellan resultaten för hatbrott i NTU över tid är mot bakgrund av detta att betrakta som relativt små. I en frågeundersökning av det här slaget spelar de tillfrågades egna upplevelser och bedömningar in, och sannolikt rapporteras i viss utsträckning även andra händelser än de efterfrågade. Ett annat problem med frågeundersökningar som NTU kan vara att de som tillfrågas vill lämna ”rätta” svar. Exempelvis på frågan om brottet är anmält eller inte kan den tillfrågade välja att svara att så är fallet, trots att händelsen inte är polisanmäld. Man bör även notera att NTU enbart mäter utsatthet bland Sveriges folkbokförda befolkning. 71 Svarsfrekvensen bland utomnordiskt födda personer är lägre (43,6 procent) än bland personer födda i Norden (64,9 procent). 72 Representativiteten är därmed lägre, men viktningen av grupperna kompense- 68 Med trakasserier avses en serie händelser. Varje serie räknas som en trakasserihändelse. Trakasserier behöver inte utgöra ett brott. Om de utgör brott rubriceras de enligt gällande brottsrubricering i brottsbalken, exempelvis hot, ofredande och hemfridsbrott. 69 Brå (2015b, s.18, 30, 38–39, 43–44 i frågeformuläret). 70 Svarsalternativen för frågorna är Ja, Nej, Vet ej eller Vill ej svara. 71 Asylsökande samt personer som vistas utan giltiga tillstånd i Sverige ingår därmed inte i urvalet. 72 Brå (2015b). 32
KAPITEL 4 • SJÄLVRAPPORTERAD UTSATTHET FÖR HATBROTT rar i viss mån för detta. Det finns även en problematik i att fråga den generella befolkningen om utsatthet för hatbrott. I och med att antalet personer som svarar att de blivit utsatta för hatbrott är få skulle förmodligen riktade undersökningar till olika grupper som kan anses särskilt utsatta ge en bättre bild av utsattheten inom respektive grupp. När det gäller mer detaljerade analyser, såsom utsatthet för vissa enskilda brottstyper, finns det statistiska begränsningar avseende vad som kan redovisas. Det låga antalet observationer har till följd att det inte är möjligt att utifrån detta mättillfälle beskriva fördelningen av brottstyper för homofobiska och antireligiösa hatbrott. Utsatthet för främlingsfientliga hatbrott vanligast Sammantaget visar resultaten från NTU 2014 att 1,8 procent av befolkningen (16–79 år) i Sverige, vilket uppskattningsvis motsvarar cirka 136 000 personer, uppgav att de hade utsatts för ett främlingsfientligt hatbrott år 2013. Det är en högre andel än året innan, då 1,4 procent av befolkningen uppgav utsatthet. Det är den hittills högsta andelen sedan mätningarna i NTU infördes. Skillnaderna bör dock tolkas med försiktighet eftersom de inte är statistiskt säkerställda. En person kan uppge att den blivit utsatt för flera händelser. Antalet brottshändelser med främlingsfientligt motiv i form av personrån, misshandel, hot och trakasserier uppskattas till 262 000 år 2013. Tabell 4.1 Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för främlingsfientliga, homofobiska och antireligiösa hatbrott samt skattat antal utsatta personer åren 2006–2013 och skattat antal händelser år 2013, enligt NTU 2007–2014. Andel utsatta i procent 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Främlingsfientliga hatbrott (n = 166) 1 1,6 1,5 1,4 1,5 1,1 1,2 1,4 1,8 därav personrån (n = 9) 1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 därav misshandel (n = 32) 1 0,3 0,4 0,3 0,3 0,1 0,3 0,3 0,3 därav hot (n = 82) 1 0,6 0,6 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,9 därav trakasserier (n = 43) 1 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,4 0,5 Homfobiska hatbrott (n = 35) 1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 Antireligiösa hatbrott (n = 42) 1 … … … … … 0,4 0,3 0,5 Skattat antal utsatta 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skattat antal händelser år 2013 Främlingsfientliga hatbrott (n = 166) 1 114 000 106 000 101 000 111 000 81 000 86 000 106 000 136 000 262 000 därav personrån (n = 9) 1 14 000 8 000 7 000 9 000 8 000 11 000 7 000 7 000 12 000 därav misshandel (n = 32) 1 20 000 25 000 20 000 21 000 11 000 19 000 25 000 22 000 51 000 därav hot (n = 82) 1 45 000 42 000 39 000 46 000 34 000 35 000 46 000 63 000 178 000 därav trakasserier (n = 43) 1 30 000 28 000 32 000 32 000 29 000 21 000 28 000 38 000 38 000 Homfobiska hatbrott (n = 35) 1 12 000 17 000 17 000 19 000 19 000 13 000 16 000 25 000 42 000 Antireligiösa hatbrott (n = 42) 1 … … … … … 28 000 25 000 35 000 67 000 1 Antal observationer (n) avser endast NTU 2014, det vill säga utsatthet under år 2013. För konfidensintervall, se tabell B2.1. ... = Ingen uppgift tillgänglig 33
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 84 and 85:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?