Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13 Brås statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott enligt Skolundersökningen om brott (SUB) redovisar hatbrott med • främlingsfientliga • antireligiösa • (från och med 2015) homofobiska, bifobiska och heterofobiska • (från och med 2015) transfobiska motiv. Brås statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv redovisar hatbrott med • främlingsfientliga/rasistiska – afrofobiska – antiromska • antisemitiska • islamofobiska • kristofobiska och andra antireligiösa • homofobiska, bifobiska och heterofobiska • transfobiska motiv. Tillsammans utgör dessa delar den svenska hatbrottsstatistiken. Eftersom PTU och SUB inte genomförs varje år redovisas inte statistik från dessa undersökningar i varje årsbok för hatbrottsstatistiken. I en internationell jämförelse omfattar den svenska statistiken över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv fler motiv än i de flesta andra länder. 22 Några länder inkluderar dock andra motiv än vad Sverige redovisar, såsom funktionsnedsättning, politisk åskådning, ålder och kön. Ett argument som brukar anföras vid en diskussion om vilka motivgrunder som ska ingå är att det är viktigast att undersöka den typ av brottslighet som annan statistik eller andra undersökningar inte fångar upp. De teoretiska möjligheterna att konstruera underkategorier är obegränsade, men frågan som måste ställas är nyttan av och möjligheterna till att särredovisa utsatthet utifrån de olika motivgrunderna samt vilken efterfrågan som finns. De motiv som ingår i Brås hatbrottsstatistik är dels etablerade sedan tiden då Säkerhetspolisen ansvarade för statistiken, dels framtagna i samarbete med statistikens målgrupper. Bruket av vedertagna teoretiska begrepp Vissa motiv inom hatbrottsstatistiken är kopplade till begreppet ”anti” (till exempel antisemitism) medan andra motiv är kopplade till begreppet ”fobi” (till exempel islamofobi). Det är värt att notera att begrepp med suffixet -fobi inte avser fobier i traditionell mening, då fobi snarare är en medicinsk term för stark rädsla och ångest över något som genererar en känsla av att man måste undvika eller komma bort från det man är rädd för. Diskussioner om betydelsen och bruket av begrepp som innehåller dessa prefix och suffix pågår ständigt. De begrepp som Brå använder i denna rapport är antingen vedertag- 22 Sverige är exempelvis det enda land som till ODIHR (som är en del av OSSE) varje år redovisar samtliga motivgrunder som de efterfrågar. 16
KAPITEL 2 • BAKGRUND na begrepp, eller har tagits fram i samråd med berörda intresseorganisationer. Begreppen definieras i inledningen till respektive kapitel. Definitionen av hatbrott förändrades 2008 Vad som är ett typiskt hatbrott påverkas av hur hatbrott som begrepp definieras och konstrueras. Definitionen bakom statistiken över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv utgår från motivet till brottet. Det vill säga att gärningspersonen gett uttryck för fientlighet eller motvilja på grund av föreställningar om hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck – oavsett vem eller vilka som utsätts för brotten. År 2008 utökade Brå definitionen av vem som kan utsättas för och vara gärningsperson vid ett hatbrott. Sedan dess inkluderas även personer som kan uppfattas representera olika grupper eller frågor som berör hatbrott, exempelvis journalister, beslutsfattare eller politiker. Detta stämmer överens med hur lagstiftningen på området, straffskärpningsregeln 23 i brottsbalken, är utformad. Straffskärpningsregeln aktualiseras oftast vid brott som riktas mot minoritetsgrupper, men den kan lika väl tillämpas exempelvis om en person angrips för att den är av svensk härkomst. Att anmäla ett hatbrott eller inte Varje dag begås hatbrott som aldrig kommer till rättsväsendets kännedom. Benägenheten att anmäla ett hatbrott kan påverkas av ett flertal faktorer, exempelvis • att den utsatta själv inte definierar en händelse som ett hatbrott eller som brottslig • att den utsatta bedömer händelsen som trivial • att den utsatta känner skam och inte vill medge utsatthet • rädsla för eventuella repressalier från gärningspersoner • rädsla för att bli ytterligare utsatt eller för sekundär viktimisering (efter själva brottstillfället) inom rättsväsendet, genom att exempelvis inte bli tagen på allvar eller inte bli trodd 24 • en känsla av att även om man anmäler ett brott så leder det inte till något. För homofobiska och bifobiska hatbrott kan det vidare handla om att den utsatta personen inte är öppen med sin sexuella läggning och befarar att en anmälan kan leda till att den avslöjas för utomstående. Vid främlingsfientliga/ rasistiska hatbrott kan det finnas rädsla för att bli identifierad som en person utan uppehållstillstånd och bli utvisad ur landet. 25 Dessutom kan ett problem vara att det inom rättsväsendet inte finns, eller att den utsatta är osäker på om det finns, tillräckligt med kunskap och resurser för att hantera språkskillnader. 26 23 Straffskärpningsregeln BrB 29 kap. 2 § 7 p. 24 Berk, Boyd och Hamner (2003, s. 55) och Tiby (1999, s.19). 25 Gerstenfeld (2003, s. 54). 26 Brå (2008, s. 74–81). 17
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 68 and 69:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?