Hatbrott 2014

KAPITEL 9 • KRISTOFOBISKA OCH ANDRA ANTIRELIGIÖSA HATBROTT
9. Kristofobiska och andra
antireligiösa hatbrott
Att tänka på vid läsning av detta
kapitel
• Statistiken är baserad på en urvalsundersökning.
Antal och andelar utgörs
därför av uppskattade siffror, som
kan skilja sig något jämfört med om
en totalundersökning hade genomförts.
• I texten är de uppskattade antalssiffrorna
avrundade till närmaste tiotal.
I tabellerna och figurerna är siffrorna
avrundade till närmaste ental.
• För beräkning av konfidensintervall
hänvisas till bilaga 2. Den är särskilt
viktig att beakta vid jämförelser över
tid.
• Statistiken kan ge indikationer på
hur hatbrott uppmärksammas i
polisanmälningarna och strukturen
på de anmälda händelserna. Den
säger dock mycket lite om förekomsten
av hatbrott i samhället eftersom
de flesta brottsliga händelser inte
polisanmäls. En bättre bild av
utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra
undersökningar om utsatthet. Notera
dock att självrapporteringsundersökningar
som utförs ett visst år frågar
om utsatthet under det föregående
året. Exempelvis årets NTU-siffror bör
därför jämföras med förra årets hatbrottsstatistik
över polisanmälningar.
Resultat i korthet
• Under 2014 identifierades uppskattningsvis drygt 330 anmälningar med ett kristofobiskt
motiv och uppskattningsvis drygt 150 anmälningar där motivet rörde andra
antireligiösa hatbrott.
• Kristofobiska hatbrott utgjordes främst av klotter/skadegörelse på kyrkor och
församlingshem (49 procent) och olaga hot/ofredande (35 procent).
• De vanligaste brotten för kategorin andra antireligiösa hatbrott var olaga hot/
ofredande (62 procent) och våldsbrott (23 procent).
• Av de kristofobiska och andra antireligiösa hatbrotten som anmäldes 2013 personuppklarades
1 procent, medan 43 procent lades ned efter utredning. Mer än hälften
(53 procent) blev direktav-skrivna utan att en utredning inleddes.
I följande kapitel beskrivs anmälningar där ett av motiven till huvudbrottet
bedömts vara antingen kristofobiskt 137 eller antireligiöst. Notera dock att den
judiska och muslimska tron inryms i definitionen av antisemitism respektive
islamofobi.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) undersöker utsatthet för bland
annat antireligiösa hatbrott. Resultaten presenteras i kapitel 4 om självrapporterad
utsatthet för hatbrott.
Definitionen av kristofobiskt och antireligiöst i denna statistik
Med kristofobiskt hatbrott avses i denna rapport att gärningen lett till att en
person, en grupp individer eller gruppen kristna i allmänhet blivit kränkta på
grund av sin religiösa tillhörighet. Detsamma gäller på motsvarande sätt för
kategorin andra antireligiösa hatbrott. Även personer som kan uppfattas som
representanter för en viss religion eller trosinriktning kan utsättas. Exempelvis
en fastighetsägare som hotas för att ha upplåtit en lokal till ett religiöst samfund
eller en journalist som utsätts för att han eller hon har skrivit reportage
om en trosinriktning.
Andra antireligiösa hatbrott avser andra fall (än dem som redan finns redovisade)
där den utsattas religion eller trosuppfattning haft betydelse för gärningspersonens
agerande. Det kan handla om personer som tillhör en annan
religion än dem som redan täcks in av statistiken, exempelvis buddhister,
yazidier eller hinduer. Det kan handla om personer som tillhör olika riktningar
137
Notera att kristofobi inte är en fobi i traditionell mening då fobi snarare är en medicinsk term för stark rädsla och
ångest över något som genererar en känsla av att man måste undvika eller komma bort från det man är rädd för.
87