Hatbrott 2014

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13
Bilaga 4.
Bakgrund till varför kapitlet om hatbrott med
högerextremistiska och nationalsocialistiska
symboler utgår
Under 1990-talet och fram till 2005 redovisade Säkerhetspolisen (Säpo)
statistik över brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet, med vilket avsågs
”statistik över anmäld brottslighet med koppling till vit makt, främlingsfientlighet,
antisemitism, homofobi samt anmäld brottslighet med koppling till
antifascism/vänsterideologi”. 4 Ett kapitel avsåg ”brott med vit makt-ideologiskt
motiv”. Med hänsyn till Säpos kärnverksamhet hade de förutsättningar
att föra den typen av statistik.
Brå fick 2006 i uppdrag att ta över ansvaret för den statistik som hade kommit
att kallas hatbrottsstatistiken. Uppdraget till Brå specificerades enligt följande:
”Brå skall årligen redovisa antalet anmälda brott med främlingsfientliga,
särskilt islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv.” 5 Brå fortsatte
emellertid att även redovisa statistik under rubriken ”vit makt-ideologiskt motiverade
hatbrott”, 6 men vid översynen 2014 kom Brå fram till att den metod
och den information som statistiken baseras på är för osäker för att tillåta
slutsatser om gärningspersonens eventuella ideologiska tillhörighet.
• I grund och botten saknar Brå de kompetenser och resurser som Säpo har
att verifiera huruvida högerextrema grupper eller individer med högerextema
värderingar står bakom det anmälda brottet. Brå kan endast basera
sin bedömning på vad som framkommer i fritexten i en polisanmälan. Det
innebär att bedömningen baseras på uppfattningen hos anmälaren, den
utsatta, polisen eller den kodande utredaren hos Brå. Till grund för bedömningen
ligger ofta uttalanden som ”Sieg Heil”, klotter av hakkors eller
texter publicerade på olika webbsidor och forum. Att basera bedömningen
på dessa exempel är enligt Brås mening vanskligt, bland annat av följande
skäl:
• Sieg Heil, både i ord och gest, och hakkors behöver inte betyda att högerextrem
eller rasideologisk ideologi ligger bakom gärningspersonens agerande.
Dessa symboler är tydliga i sitt budskap när syftet är att exempelvis kränka
judiska personer eller att förmedla att utländska personer, homosexuella
eller andra som gärningspersonen ogillar inte är välkomna. Dessa symboler
kan dessutom ha en omvänd betydelse, att gärningspersonen uttrycker att
den utsatta personen är ond på något sätt. Exempelvis kan gesten ”Sieg
Heil” mot en mörkhyad ordningsvakt både betyda kränkning på grund av
4
Säpo (2003, s. 5).
5
Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Brottsförebyggande rådet. (JU2005/11640/KRIM, s. 5, punkt 2.)
6
Rubriken har med tiden ändrats till ”Hatbrott med tecken på koppling till högerextremism och nationalsocialism”
och därefter ”Hatbrott med högerextremistiska och nationalsocialistiska symboler”.
146