Hatbrott 2014
2015_13_Hatbrott_2014
2015_13_Hatbrott_2014
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13<br />
nämnda kategorin ökat, det senaste året i Stockholm och de två senaste åren i<br />
Göteborg och Malmö.<br />
I Stockholm har nivån av anmälda våldsbrott minskat de senaste två åren,<br />
även om det fortfarande är vanligare där jämfört med Göteborg och Malmö.<br />
Kommuner<br />
Som tidigare nämnts kan hatbrott inte betraktas som ett storstadsfenomen.<br />
Ett tecken på det är att i polisanmälningarna med identifierade hatbrottsmotiv<br />
för <strong>2014</strong> har 254 av landets 290 kommuner angetts som brottsplats. För att<br />
illustrera spridningen redovisas i tabell B1.3 i bilaga 1 uppskattat antal anmälningar<br />
och antal i relation till medelfolkmängden för kommuner där uppskattat<br />
antal anmälningar uppgick till minst 20. 185<br />
Man brukar jämföra kommuner genom att jämföra antalet anmälningar<br />
per 100 000 invånare. Många kommuner har emellertid färre än 100 000<br />
invånare. Varför jämför vi då inte per 10 000 invånare? Anledningen är att<br />
nyanseringen då blir sämre på grund av grövre avrundningar. Kommuner som<br />
vid en jämförelse per 100 000 uppvisar två olika antal (exempelvis 92 och 87)<br />
skulle vid en redovisning per 10 000 uppvisa samma antal (9). Man bör betrakta<br />
siffrorna som jämförelsetal och inte som ett uttryck för nivån av antalet<br />
anmälningar inom en viss kommun.<br />
Vid tolkning av statistik på kommunnivå bör man även vara medveten om att<br />
ju mindre kommunerna är, desto mer känsliga blir de för förändringar från<br />
år till år. En tillfällig incident, till exempel en demonstration med konfrontationer<br />
mellan demonstranter och motdemonstranter, som genererar 6 polisanmälningar<br />
kan i en storstadskommun utgöra en marginell händelse som inte<br />
påverkar vare sig nivå eller antal i relation till befolkningen. I en liten kommun<br />
kan händelsen fördubbla anmälningarna jämfört med föregående år och<br />
få jämförelsesiffrorna att skjuta i höjden.<br />
Man bör därför vara försiktig i tolkningen av statistiken, framför allt med<br />
jämförelser från år till år. I stället kan statistiken ses som en illustration där<br />
förändrade lokala nivåer kan ses över tid. Över tid bör man dock även beakta<br />
andra faktorer som kan påverka antalet anmälningar och hur eventuella hatbrottsmotiv<br />
uppmärksammas i anmälningarna, eftersom även det kan påverka<br />
resultatet. Faktorer som kan påverka är exempelvis förändringar i medelfolkmängd,<br />
om hatbrott som fråga har fått mer eller mindre utrymme lokalt<br />
och förändringar i polisens arbetsmetoder och utbildning. Hur stor inverkan<br />
faktorerna kan ha haft på utvecklingen får avgöras från fall till fall.<br />
År <strong>2014</strong> identifierades 65 hatbrottsanmälningar per 100 000 invånare i hela<br />
landet (se tabell B1.3 i bilaga 1). När hänsyn tas till skillnader i medelfolkmängd<br />
var det vanligast att anmälda och identifierade hatbrott <strong>2014</strong> begicks i<br />
Arboga, Markaryd och Stockholms kommun (295, 210 respektive 126 anmälningar<br />
per 100 000 invånare).<br />
185<br />
Att redovisa färre än 20 uppskattade anmälningar ger osäkrare uppskattningar, större osäkerhet i tolkningarna<br />
och i mindre kommuner större risk att kunna identifiera enskilda individer.<br />
114