Hatbrott 2014
2015_13_Hatbrott_2014
2015_13_Hatbrott_2014
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13<br />
Tidigare studier har visat att straffskärpningsregeln sällan används och att<br />
hatbrott sällan leder till strängare straff. 188 Sådana studier är krävande att<br />
genomföra eftersom det i dag inte på ett enkelt sätt går att följa ärenden i<br />
rättskedjan. Exempelvis byts ärendenumret ut när ärendena överlämnas mellan<br />
rättsväsendets myndigheter. Detta är dock något som kommer att förändras<br />
inom ramen för det regeringsprojekt som just nu genomförs gemensamt<br />
hos myndigheterna. 189 Det kommer i framtiden att bli lättare att följa ärenden<br />
genom hela rättskedjan, en utveckling som Brå hoppas kunna utnyttja även<br />
avseende hatbrott.<br />
Polismyndigheternas arbete mot hatbrott<br />
<strong>Hatbrott</strong>sstatistiken bygger på information angiven i polisanmälningar och är<br />
därmed nära knuten till polisens arbete med hatbrottsfrågor. Regionala skillnader<br />
i kunskap och grad av hatbrottsarbete påverkar sannolikt förmågan att<br />
uppmärksamma hatbrottsmotiv i anmälningsskedet och under utredningsarbetet,<br />
något som troligtvis även ger återverkningar i hatbrottsstatistiken.<br />
I den uppföljning av rättsväsendets arbete med hatbrott åren 2003–2010 som<br />
Brå redovisade till regeringen 2011 190 konstaterades bland annat att grundutbildningen<br />
för poliser har utvecklats på ett positivt sätt och att vissa av polismyndigheterna<br />
gjort förhållandevis ambitiösa utbildningsinsatser. Det konstaterades<br />
även att systemet med hatbrottsmarkeringar i polisens datorsystem för<br />
anmälningar är en lovande utgångspunkt för mer systematiskt arbete med att<br />
identifiera hatbrottsmotiv, men att det behövs enhetliga skriftliga instruktioner<br />
och utbildningar för att systemet ska kunna utnyttjas optimalt.<br />
Rikspolisstyrelsen (RPS) genomförde under 2013 en inspektion av polismyndigheternas<br />
förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. 191 Oavsett polismyndighetens<br />
storlek bedömde RPS att man kunde se en koppling mellan att<br />
myndigheten tydligt formulerade hatbrott som ett prioriterat område i sin<br />
verksamhetsplanering och de resurser som avsattes för utbildning och möjlighet<br />
att utreda hatbrott med specialistkompetens samt hur väl hatbrott uppmärksammades<br />
vid anmälningsupptagningen.<br />
I mars <strong>2014</strong> fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av Justitiedepartementet att<br />
utveckla polisens arbete för att bekämpa hatbrott. 192 Uppdraget syftade till<br />
att i samråd med Åklagarmyndigheten och Brå verka för en enhetlig praktisk<br />
tillämpning av begreppet hatbrott, att stärka kunskapen om hatbrott inom<br />
polisen och att verka för att förtroendet för polisen ökar inom grupper som<br />
är särskilt utsatta för hatbrott. Uppdraget redovisades i februari 2015, nedan<br />
följer en kort sammanfattning av de föreslagna åtgärderna i rapporten. 193<br />
För att utveckla arbetet med att bekämpa hatbrott har Polisen beslutat att<br />
inrätta särskilda hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna. Utöver arbete<br />
188<br />
Forum för levande historia (2006a) och Brå (2002).<br />
189<br />
RIF, rättsväsendets informationsförsörjning.<br />
190<br />
Brå (2011b).<br />
191<br />
RPS tillsynsrapport 2013:4.<br />
192<br />
Regeringsbeslut Ju<strong>2014</strong>/1684/PO.<br />
193<br />
Polisen (2015).<br />
116