Hatbrott 2014
2015_13_Hatbrott_2014
2015_13_Hatbrott_2014
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HATBROTT <strong>2014</strong> • BRÅ RAPPORT 2015:13<br />
Brås statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott enligt Skolundersökningen<br />
om brott (SUB) redovisar hatbrott med<br />
• främlingsfientliga<br />
• antireligiösa<br />
• (från och med 2015) homofobiska, bifobiska och heterofobiska<br />
• (från och med 2015) transfobiska motiv.<br />
Brås statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv<br />
redovisar hatbrott med<br />
• främlingsfientliga/rasistiska<br />
– afrofobiska<br />
– antiromska<br />
• antisemitiska<br />
• islamofobiska<br />
• kristofobiska och andra antireligiösa<br />
• homofobiska, bifobiska och heterofobiska<br />
• transfobiska motiv.<br />
Tillsammans utgör dessa delar den svenska hatbrottsstatistiken. Eftersom PTU<br />
och SUB inte genomförs varje år redovisas inte statistik från dessa undersökningar<br />
i varje årsbok för hatbrottsstatistiken.<br />
I en internationell jämförelse omfattar den svenska statistiken över polisanmälningar<br />
med identifierade hatbrottsmotiv fler motiv än i de flesta andra<br />
länder. 22 Några länder inkluderar dock andra motiv än vad Sverige redovisar,<br />
såsom funktionsnedsättning, politisk åskådning, ålder och kön. Ett argument<br />
som brukar anföras vid en diskussion om vilka motivgrunder som ska ingå är<br />
att det är viktigast att undersöka den typ av brottslighet som annan statistik<br />
eller andra undersökningar inte fångar upp.<br />
De teoretiska möjligheterna att konstruera underkategorier är obegränsade,<br />
men frågan som måste ställas är nyttan av och möjligheterna till att särredovisa<br />
utsatthet utifrån de olika motivgrunderna samt vilken efterfrågan som finns.<br />
De motiv som ingår i Brås hatbrottsstatistik är dels etablerade sedan tiden då<br />
Säkerhetspolisen ansvarade för statistiken, dels framtagna i samarbete med<br />
statistikens målgrupper.<br />
Bruket av vedertagna teoretiska begrepp<br />
Vissa motiv inom hatbrottsstatistiken är kopplade till begreppet ”anti” (till<br />
exempel antisemitism) medan andra motiv är kopplade till begreppet ”fobi”<br />
(till exempel islamofobi). Det är värt att notera att begrepp med suffixet -fobi<br />
inte avser fobier i traditionell mening, då fobi snarare är en medicinsk term<br />
för stark rädsla och ångest över något som genererar en känsla av att man<br />
måste undvika eller komma bort från det man är rädd för. Diskussioner om<br />
betydelsen och bruket av begrepp som innehåller dessa prefix och suffix pågår<br />
ständigt. De begrepp som Brå använder i denna rapport är antingen vedertag-<br />
22<br />
Sverige är exempelvis det enda land som till ODIHR (som är en del av OSSE) varje år redovisar samtliga<br />
motivgrunder som de efterfrågar.<br />
16