24.01.2016 Views

Hatbrott 2014

2015_13_Hatbrott_2014

2015_13_Hatbrott_2014

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KAPITEL 3 • METOD<br />

rapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen<br />

(NTU) <strong>2014</strong> avser utsatthet under 2013. Därutöver skiljer sig undersökningarna<br />

åt, dels genom att NTU mäter utsatthet bland privatpersoner, medan<br />

målsägande i hatbrottsanmälningarna kan vara såväl privatpersoner som organisationer<br />

och församlingar, dels genom vilka brottstyper som undersöks. I<br />

statistiken över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv undersöks<br />

anmälningar avseende våldsbrott, olaga hot, ofredande, ärekränkning, hets<br />

mot folkgrupp, skadegörelse, klotter, olaga diskriminering och diverse övriga<br />

brott, medan NTU mäter privatpersoners utsatthet för hatbrott (även händelser<br />

som inte har polisanmälts) avseende misshandel, hot, trakasserier och rån.<br />

Den sistnämnda brottstypen undersöks inte i statistiken över polisanmälningar<br />

med identifierade hatbrottsmotiv, och trakasserier behöver inte utgöra brott.<br />

Generellt är antalet hatbrottsmotiverade händelser som i NTU uppges vara<br />

polisanmälda fler än vad som framgår av hatbrottsstatistiken. Det torde framför<br />

allt bero på att NTU har förmåga att fånga upp en betydligt högre andel<br />

av alla hatbrott som sker och anmäls. Men även uppgifterna från NTU är behäftade<br />

med metodproblem. Händelser kan placeras fel i tiden eller förträngas,<br />

vilket betyder att den tillfrågade oavsiktligt kan svara fel på grund av att hon<br />

eller han inte minns. Det kan förekomma att den tillfrågade uppfattar det som<br />

socialt önskvärt att uppge att ett hatbrott är polisanmält. När det ställs frågor<br />

om hatbrott kan det finnas en risk att drabbade inte vill berätta om händelserna.<br />

Det kan även vara så att den utsatta personen upplever gärningen som ett<br />

hatbrott, men att den inte definieras så enligt hatbrottsstatistiken. 58 Dessutom<br />

kan respondenten tro att brottet har blivit polisanmält antingen för att polisen<br />

var på plats vid händelsen eller för att personen kontaktat polisen i efterhand,<br />

men att en faktisk anmälan inte har skrivits. Risk finns därför för såväl översom<br />

underrapportering av antalet brottsliga händelser. 59<br />

Identifierade hatbrottsanmälningar i<br />

jämförelse med annan kriminalstatistik<br />

Statistiken över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv är inte<br />

jämförbar med den officiella kriminalstatistiken avseende anmälda brott. Den<br />

redovisade enheten för hatbrott är polisanmälan och inte antalet anmälda<br />

brott. En polisanmälan kan innehålla ett eller flera brott, och för hatbrott<br />

redovisas huvudbrottet, det vill säga brottet med strängast straffskala. Den officiella<br />

kriminalstatistiken för anmälda brott redovisar alla brott i en anmälan.<br />

Sedan 2007 har även uppgifter om uppklarade hatbrottsanmälningar redovisats.<br />

Från och med i år sker dock en förändring från att uppklarade hatbrott<br />

har redovisats till att redovisa handlagda hatbrottsärenden (mer information<br />

om detta finns att läsa i kapitel 5, Samtliga motiv). Dessa uppgifter är<br />

inte heller jämförbara med den officiella statistiken över handlagda brott av<br />

samma anledning som ovan, men även då det avser olika tidsperioder. I hatbrottsstatistiken<br />

redovisas beslut för de hatbrott som anmälts under ett visst<br />

år. I den officiella statistiken redovisas samtliga anmälda brott där ett beslut<br />

58<br />

Brå (2007a). Ett exempel är om en person utsätts för ett hatbrott på grund av funktionshinder.<br />

59<br />

Brå (2015b).<br />

27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!