Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 6B. Antiromska hatbrott Att tänka på vid läsning av detta kapitel • Statistiken är baserad på en urvalsundersökning. Antal och andelar utgörs därför av uppskattade siffror, som kan skilja sig något jämfört med om en totalundersökning hade genomförts. • I texten är de uppskattade antalssiffrorna avrundade till närmaste tiotal. I tabellerna och figurerna är siffrorna avrundade till närmaste ental. • För beräkning av konfidensintervall hänvisas till bilaga 2. Den är särskilt viktig att beakta vid jämförelser över tid. • Statistiken kan ge indikationer på hur hatbrott uppmärksammas i polisanmälningarna och strukturen på de anmälda händelserna. Den säger dock mycket lite om förekomsten av hatbrott i samhället eftersom de flesta brottsliga händelser inte polisanmäls. En bättre bild av utsatthet ges i kapitel 4, eller i andra undersökningar om utsatthet. Notera dock att självrapporteringsundersökningar som utförs ett visst år frågar om utsatthet under det föregående året. Årets NTU-siffror, exempelvis, bör därför jämföras med förra årets hatbrottsstatistik över polisanmälningar. Resultat i korthet • År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 290 anmälningar med antiromska motiv, vilket är den högsta noterade nivån hittills för detta motiv. • De antiromska hatbrotten utgör 7 procent av samtliga främlingsfientliga/rasistiska anmälningar 2014. • I jämförelse med övriga hatbrottsmotiv var andelen olaga diskriminering (14 procent) hög vid detta motiv. • Allmänna platser och serviceställen var de vanligaste kategorierna av brottsplatser (18 respektive 16 procent). • Gärningspersonen var oftast en serviceperson, det vill säga personal i serviceyrken eller en myndighetsperson (31 procent) eller en helt okänd person (26 procent). • 3 procent av anmälningarna från 2013 var personuppklarade 31 maj 2015, medan 58 procent var nedlagda efter utredning. Nästan en tredjedel (31 procent) av ärendena hade blivit direktavskrivna, vilket innebär att någon utredning aldrig påbörjats. I detta kapitel särredovisas de främlingsfientliga/rasistiska hatbrottsanmälningar som i enlighet med Brås definition har bedömts innehålla ett antiromskt motiv. Kunskapen om romers utsatthet för hatbrott och diskriminering är relativt begränsad då det inte finns så mycket forskning på området. 114 Ibland betraktas romer som en enda grupp när det i själva verket handlar om flera olika grupper, vilka i sin tur har undergrupper. Dessutom vill inte alla kalla sig romer. I Sverige talar man ofta om fem huvudgrupper, kategoriserade efter de dialekter av romani-chib som talas: Arli-romer vars dialekt härstammar från Balkan, Kalderas-romer med dialekt från Rumänien, Kaale-romer med språkligt ursprung i Finland och Spanien, Lovara-romer med dialekt från Ryssland, Ukraina och Polen samt Resande/resandefolket som ofta talar svensk romani. Dessa grupper har blivit en del av Sverige i olika omgångar sedan 1500-talet. 115 Begreppsval och definition Begreppet antiromsk kan även omnämnas som antiziganism. Begreppet antiziganism har på senare år blivit vanligare i samhällsdebatten kring fördomar om 114 Ett exempel på forskningen i Sverige är Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) som 2004 skrev en rapport om diskriminering av romer i Sverige (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 2004, s. 1–42). 115 Uppgifter hämtade från Unga Romer (2015) och Romska ungdomsförbundet i samverkan med Romska kulturcentret i Malmö (2015). 66
KAPITEL 6B • ANTIROMSKA HATBROTT och diskriminering av romer. Begreppen är i viss mån synonyma, men antiziganism kan närmare förklaras som majoritetssamhällets fördomar mot en schablonmässig bild av ”zigenare”, vilket främst drabbar romer. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om fördomar mot specifikt romer utan snarare om fördomar mot zigenare som koncept, till skillnad från romer som individer. 116 I Brås hatbrottsstatistik används begreppet antiromsk, vilket korresponderar med hur den här typen av hatbrott kategoriseras i internationell statistik från bland annat ODIHR 117 och FRA. 118 Dock är det inte ovanligt att begreppen antiromsk (anti-roma) och antiziganism (anti-gypsyism) används parallellt i rapporter, i meningen att antiromska hatbrott ger uttryck för antiziganism. Brå har med tanke på de senaste årens offentliga språkbruk övervägt ett begreppsbyte eftersom det kan argumenteras dels att antiromska hatbrott även kan drabba icke-romer eller personer som inte vill kalla sig romer, dels att det troligen är gärningspersonens fördomar mot schablonbilden av ”zigenare” som aktiverar en reaktion och inte attityden mot specifikt romer. Kontakter med romska organisationer ger dock bilden att uppfattningen om begreppet antiziganism är tudelad. En organisation menar att begreppet antiziganism är att föredra eftersom det även inkluderar fördomar om och utsatthet för grupper som kallar sig själva annat än romer. En annan organisation menar att begreppet antiromsk är att föredra eftersom grundstenen i ordet antiziganism är zigenare, ett grovt kränkande öknamn som romer kämpat länge för att slippa förknippas med och i stället bli benämnda just romer. Brå har efter dessa kontakter beslutat att för närvarande fortsätta använda begreppet antiromska hatbrott, vilket fungerar som ett samlingsbegrepp för den typ av hatbrott som skulle ingå i kategorin oavsett begreppsval, men kommer att följa utvecklingen av begreppsanvändningen. I denna statistik definieras antiromska hatbrott som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot romer och som aktiverar en reaktion mot romer, deras egendom, institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, romer eller representanter för romer. Det är viktigt att understryka att inom begreppet romer i definitionen ryms även resande och andra liknande grupper som vill kalla sig för annat än just romer. Vad är ett antiromskt hatbrott? Vem som helst kan komma att utsättas för ett antiromskt hatbrott om gärningspersonen uppfattar att han eller hon tillhör eller är representant för gruppen. Det är dock enbart de fall som kan särskiljas från övriga främlingsfientliga/rasistiska hatbrott, som blir bedömda som antiromska hatbrott. Det gäller exempelvis uttryck som ”zigenare” eller ”gypsy” med flera. Generella främlingsfientliga uttryck som ”svartskalle” kodas som främlingsfientliga/ra- 116 Selling, (2013, s. 13). 117 Mer information om ODIHRs rapportering om hatbrott finns på deras webbsida: http://hatecrime.osce.org/what-hate-crime/bias-against-roma-and-sinti 118 Mer information finns via FRA:s (European union agency for fundamental rights) webbsida: http://fra.europa.eu/en/theme/roma 67
Page 1:
Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?