Hatbrott 2014

Recommendations

Info

HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015:13 Sammanfattning Hatbrott 2014 redovisar statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv avseende år 2014 samt statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott avseende år 2013. NTU: Utsatthet för främlingsfientliga hatbrott större än för övriga motiv Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2014 utsattes uppskattningsvis 136 000 personer (1,8 procent) i befolkningen (16–79 år) för 262 000 främlingsfientliga hatbrott år 2013. Uppskattningsvis 35 000 personer (0,5 procent) utsattes för 67 000 antireligiösa hatbrott, och uppskattningsvis 25 000 personer (0,3 procent) utsattes för 42 000 homofobiska hatbrott. Andelen personer som uppgett att de har blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott är den högsta sedan mätningarna startade 2006, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Jämfört med tidigare år kan nivån därför sägas vara relativt jämn avseende utsatthet för samtliga motiv. Könsfördelningen vid utsatthet för främlingsfientliga hatbrott är relativt jämn: 51 procent av de utsatta personerna i NTU 2012–2014 1 var kvinnor och 49 procent var män. Däremot var det fler kvinnor än män som utsattes för anti religiösa hatbrott (62 procent kvinnor jämfört med 38 procent män). Vid utsatthet för homofobiska hatbrott var könsfördelningen den omvända, 57 procent var män medan 43 procent var kvinnor. Av de främlingsfientliga hatbrottshändelserna uppgavs 28 procent ha polisanmälts. Av de homofobiska och antireligiösa hatbrottshändelserna var motsvarande siffra 45 respektive 33 procent. För de två sistnämnda motiven baseras siffrorna på mycket få respondenter varför stora skillnaden i andelar från ett år till ett annat inte är ovanliga. Nivåerna bör därför tolkas med försiktighet. Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv det högsta hittills Av polisanmälningarna från 2014 uppskattades knappt 6 270 innehålla ett identifierat hatbrottsmotiv. Det är den högsta nivån hittills: 6 procent fler än den tidigare högsta nivån 2008 och 14 procent fler än 2013. Ökningen i antalet identifierade anmälningar gäller för i princip samtliga hatbrottsmotiv. Störst ökning jämfört med förra året stod det kristofobiska motivet för (75 procent). Kategorin har mer än tredubblats de senaste fem åren, från knappt 100 anmälningar år 2010 till drygt 330 anmälningar 2014. Andra 1 Notera att i statistiken över könsfördelning behöver tre undersökningsår slås samman för att få en redovisningsbar population. NTU 2012–2014 avser utsatthet under 2011–2013. 8
SAMMANFATTNING motiv med stora ökningar jämfört med 2013 är det islamofobiska (50 procent) och antisemitiska motivet (38 procent). Även det transfobiska motivet har ökat mycket (60 procent), men den ökningen är inte statistiskt säkerställd. Antalet identifierade hatbrottsanmälningar på grund av sexuell läggning ligger däremot på samma nivå som 2013 (2 procents ökning som inte är statistiskt säkerställd), men visar en 18-procentig minskning sett över de senaste fem åren. Främlingsfientliga/rasistiska hatbrott vanligast Fördelningen av de olika hatbrottsmotiven var likartad 2014 jämfört med 2013. Sett över de senaste fem åren har dock andelen främlingsfientliga/rasistiska anmälningar samt anmälningar då motivet var sexuell läggning minskat med fem procentenheter vardera. Under samma period har andelen anmälningar i kategorierna kristofobiska och andra antireligiösa, islamofobiska och antiromska hatbrott ökat med fem, tre respektive två procentenheter. Av anmälningarna 2014 bedömdes • 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv • 10 procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv • 8 procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv • 8 procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv • 4 procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv • 1 procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv. Olaga hot/ofredande är den vanligast förekommande brottstypen För polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv år 2014 fördelade sig brottskategorierna för huvudbrottet enligt följande 2 : • olaga hot och ofredande (43 procent) • våldsbrott (15 procent) • ärekränkning (14 procent) • hets mot folkgrupp (11 procent) • skadegörelse (7 procent) • klotter (4 procent) • olaga diskriminering (3 procent) • övriga brott (4 procent). Det är i princip samma fördelning som föregående år. Våldsbrott vanligare då motivet är afrofobiskt Vid en jämförelse mellan hatbrottsmotiven var andelen våldsbrott särskilt hög för hatbrott med afrofobiska motiv. De antisemitiska och islamofobiska motiven redovisade en högre andel av hets mot folkgrupp jämfört med övriga motiv. Olaga diskriminering var i sin tur vanligare vid det antiromska motivet, 2 Endast ett urval av alla brottstyper ingår. För en komplett förteckning, se den tekniska rapporten (Brå, 2015:14). 9
Page 1: Rapport 2015:13 Hatbrott 2014 Stati
Page 4 and 5: HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 60 and 61:
HATBROTT 2014 • BRÅ RAPPORT 2015
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150:
show all

Hatbrott 2014

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?