Utredning av Aktiv designprojektet vid RV40 - Chalmers tekniska ...

yttäckande bild ges över bärigheten och dess ökning allt eftersom nya lager adderas
till konstruktionen. Problemet med detta är att det inte vid yttäckande kontroll går att
slå med fullt utvecklad amplitud eftersom det då uppkommer dubbelstuds vid
områden som packats väl.
4.5 Tillståndsbedömning av färdig väg
För att bestämma vägens funktion och fastställa det eventuella behovet av
underhållsåtgärder krävs det att tillståndsbedömningar av vägen utförs. Vid en
tillståndsbedömning bestäms vägen funktionella egenskaper, vägens körbarhet. Mått
på körbarhet kan bestämmas genom att vägens jämnhet i tvär- och längdsled mäts
(Asfalthandboken, 2002). En annan möjlighet är att betrakta vägens strukturella
egenskaper, bärigheten i vägens obundna lager. Funktionella egenskaperna talar om
hur vägen är att färdas på vid mättillfället, medan de strukturella egenskaperna visar
hur körbarheten kommer att försämras på grund av framtida belastningar. Hur en
sådan tillståndsbedömning går till beskrivs bland a����� �� ���������� ������ ������
����������������� L.-G, 1991)
För att utföra en tillståndsbedömning finns en del verktyg tillhands. Bedömningen kan
göras okulärt eller med hjälpmedel, digitalbesiktning eller mekaniskt.
4.5.1 Okulärbesiktning
För att betrakta okulärbesiktningen som en mätning krävs att den utförs systematiskt.
Okulärbesiktningen är i sig subjektiv men genom att standardisera utförandet, med
hjälp av referensbilder och framtagna checklistor, kan en mer objektiv mätning
uppnås. Liknande manuella mätningar av tillståndet kan även utföras med hjälp av
rätskiva för att bestämma spårdjupet. På utvecklingsstadiet arbetas det med att
integrera videofilmning eller dokumentation med digitalkamera, idag används dessa
hjälpmedel endast för att komplettera det mänskliga minnet och dess brister.
Bedömningen av vad som orsakat skadan görs genom en bedömning av de
strukturella egenskaperna. Denna bedömning är rent kvalitativ men ändå ett av de
viktigaste inslagen inför en eventuell underhållsåtgärd. En okulärbesiktning ska med
fördel utföras två gånger. Orsaken till det är för att först bestämma tillstånd och
därefter utvärdera orsak till detta, då detta kan vara svårt att utvärdera simultant.
(Wågberg, L.-G, 1991)
4.5.2 Digitalbesiktning
Vägens ytjämnhet kan med hjälp av laserteknik bestämmas i både längs- och tvärled.
Data från mätningarna kallas RST-data i Sverige. Sådana mätningar sker regelbundet
på Sveriges vägnät. Mätningarna utförs med en vägytemätbil med ett antal lasrar, 17
eller 19 st, monterade på en balk. Bilen registrerar värden var 10:e cm, i
färdriktningen. Mätvärdena ger underlag för att bestämma spårdjup i enlighet med
trådprincipen (spårdjupet beräknas som avståndet mellan den uppmätta tvärprofilen
och en tänkt tråd spänd över tvärprofilen mellan körfältsbegränsningarna, den
såkallade trådprincipen, (vvmb111, 1997)) medelvärde för respektive sträcka och
körriktning erhålls. Genom att använda stor mängd data kan ojämnheter i längsled
beskrivas. Sträckorna mäts alltid minst två gånger. Ytterligare mätningsmöjligheter
finns. Mätningar kan göras i normal trafikrytm och störningarna i trafiken är små.
(Göransson, 2007)
40
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering���������s Thesis 2007:135