Utredning av Aktiv designprojektet vid RV40 - Chalmers tekniska ...

entreprenören ha betalt för, vilket platschefen inte har uppfattningen om att det gjorts
upp om.
Platschefen är inte nöjd med mervärdena av de ökade insatserna för ökad bärighet,
incitamenten är inte tillräckliga för att möta entreprenörens kostnader. Risktagande är
ingenting som entreprenören tog med i kostnadsplaneringen av projektet. Antagandet
att 2kr/m2 skulle motsvara kostnaden för provtagning med triaxialförsök, extra
plattbelastning och ökad packningsinsats är fel. Platschefen tror att omkostnaderna
blivit betydligt större, bland annat har man genomfört 6 st triaxialtester men fått betalt
för 4 stycken. Plattbelastningskontroll av terrass har utökats och man har även tagit
kontroller på lätt bergbank där man tidigare inte behövt kontrollera.
Platschefen är inte nöjd med 50/50-uppdelningen av incitamentet, det skulle då vara
bättre att säga klarar ni det här, får ni denna summa eller i alla fall en 75/25uppdelning.
Entreprenören skall alltså stå för merkostnaderna för det extra planerings-
och packningsarbetet och då premieras med ett incitament om de uppnår kraven
ställda för detta.
Platschefen tycker också att beställaren måste vara mer flexibel beträffande tidsplanen
om projektet skall ta större hänsyn till kvalitetsarbetet. Vid slutstadiet av etapp 2
lämnade Peab (platschefen) ett förslag på att inte stressa med öppnandet av vägen utan
vänta med öppning av vägsträckan till våren. Hade man lugnat sig hade man sett och
kunnat åtgärda den stora sättning som idag har skett där vägen sträcker sig över en
mosse. Detta gäller speciellt om projekt startar på hösten, det första som genomförs är
ta av matjorden och sedan packa, det fungerar inte när tjälen slagit till. Startar bygget
på våren istället blir det mycket lättare eftersom entreprenören får fram packade
terrassytor som får ligga ett tag. Etapp 2 tilldelades Peab i november och fram till
januari, februari går det inte göra något på grund av tjälen. Arbetet bör istället dra
igång i slutet av mars så att avskalning av jord sker tidigt och att entreprenören får
fram ett material att arbeta med utan att marken fryser.
Till etapp 3 löpte kontraktet vidare och används på samma sätt som vid etapp 2, något
som platschefen ångrar idag. Istället skulle hela incitamentet tilldelas entreprenören.
6.3 Etapp 5
Etapp 5 och 6 startades ca 1 år efter det att etapp 2 börjat, men förutsättningarna för
beläggningsminskning var detsamma, utmattningskriteriet skall vara oförändrat vilket
gav samma kravgränser som vid tidigare etapp. Detta även om material- och
markförutsättningarna i konstruktionen inte var detsamma.
Vid etapp 5 som Vägverket produktion ansvarade för användes i stort sett samma
kontrakt som vid Peabs etapper incitamenten fördelas 50/50 även här och
merkostnader ersätts av beställaren till entreprenör. Vinstmöjligheterna vid minskning
av beläggningstjockleken AG 22 var:
- 1 cm = 6,80 kr/m2
- 2 cm = 12,5 kr/m2
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering������������������2007:135 51