Friesia X, 4-5

- 332 -
numera ar nåstan h elt forsvunnen från v årt land. M ånga be so k te också
en n årbelågen barrskog.
Fredagen agnades helt åt kongressens enda långexkursion, nåmligen
till Dalaivens mynning (i Xlvkarleby socken i U ppland) och den på dess
sydsida utskjutande B i Il u d d e n, en del av den långa rullstens ås
(Uppsala- åsen), som går tvårs igenom Uppsala och Stockholm. Utm
arkande for området k ring Daliilvsmynningen ar m ar k ens kalkrikedom,
betingad a v nårheten till k a mbrosiluren på Gavlebuktens botten. Områdets
rika sva m pflor a har också ingående studerats, g ast r om yc et etern a av G.
SANDBERG (Acta Phytogeogr. Suec. 13, 1940 ) och svampfloran overhuvud
a v G. FAHRAEUS & G. STENLID ( Sv. Bot. T idskr. 48, 1954 ). Vi borjade under
ledning av prof. FAHRAEUS i den rel. fuktig a skogen ("Sågar bo skog")
innanfor Billuddens bas och funno d å r en mycket rik sva mpflor a , både
art- och individ-måssigt. Vi kunde också konstatera , att artuppsattningen
starkt avvek från vad vi dagen innan sett på de kalkfatti g a , m agra morån ­
markerna kring Garpenberg. Det lyckades bussen att på den smala och
slingrande vagen fora oss ut t ill B i Il h a m n, ungefår halvv ågs till
uddens yttersta spets (Bill sk aten) . I de t st rålande senso rnmarvådr et åts
smorgåslunch på våstra stranden, utanfor det bålte a v havtorn (H i p p ophae
r hamnouies) , som i ett n åstan sammanhångande och praktiskt taget
ogenomtrangtigt snår foljer stranden och som hyser sin speciella ticka
(P hellinu s robustus f. hippophaes) . De flesta promenerade också ut till
yttersta udden, men det mykologiska utbytet blev har gansk a ringa,
Billuddens speciella raritet, den hypogeiska Geopo r a Sch ackii (se N ANN­
FELDT, Friesia 3, 1946) lat sig ick e uppspåras på sin garnla lokal.
Lerdag f. m. forda oss bussen, med ett kort uppehåll halvvågs, till
dagens huvudmål (ca. 1 km våster om P å l s b e n n i n g och ca. 6 km
f'r ån vår forlaggning), en fuktig b åckravin m ed k ringliggande barrskogsklådda
sluttningar. Xven har var svampfloran val utvecklad.
Eftermiddagen agnades åt foredrag. H. JAHN talade om Tyromyces
lacteus ss. LOWE och T. t ephroleucus samt demonstrerade mater ia l av dem;
ESTER! OHENOJA (Uleåborg) talade om discornycetslaktet Sp athularia i
Fennoskandia och R. H . PETERSEN om karaktarer av betydelse for klassificeringen
inom fingersvampaslaktet Ramar ia, varjåmte E. P ARMASTO med
talrika f årgbilder belyste taiga-vegetationen. Nu beslots åven, att en ny
kongress skulle h ållas om två å r. En inbjudan att forlå gga den till Norge
(Trondelagen) accepterades, och det uppdrogs åt de norska deltagarna
att svara for arrangemangen. Vid avslutningsmiddagen talade bl. a . undertecknad
och prof. M. LANGE, som f'ra mforde deltagarnas t a ck till arrangorerna.
Sondagen den 1 september var a vrese dag, m en m ån g a hunno
med att fore lunch gora privata exkursioner i de narmaste om givningarna.
En fylligare redogorelse for exkursionerna och dårunder gjorda fynd
kommer att publiceras i Sv. Bot. Tidskr., men redan har kan sagas, att
antalet sedda arter overtraffade arrangerernas rorvåntntngar.
Uppsala, oktober 1974. JOHN AXEL N ANNFELDT.
Skærmformet Poresvamp (Grifola (Polyporus) umbellata) i Sønderjylland.
I årenes løb har jeg i fire forskellige skove under Aabenr aa Statsskovdistrikt
noteret adskillige forekomster af den sjældne S k æ r m ­
formet Poresvamp (G rijola u m bellata (PERS. ex FR.) PILAT),
nemlig i følgende skove:
1. A a r u p S k o v. Tre eksemplarer, ca. 20 cm høj e, ved skovvej i
bøgebevoksning, juli 1949; 28 eksemplarer på be gge sider af den samme
skovvej den 20. juli 1955; flere eksemplarer med over 300 hatte, hvoraf de
største 3 cm brede; de fl este frugtlegemer var m ere ell er mindre skjult i
græs eller nedfaldet løv, og nogle va r ved at g å i forrådnelse. I jorden
under frugtlegemerne fandtes store klumper af sammenvoksede sklerotier.