Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

I diskussionen om begreppet om den finska ekonomiska brottsligheten, betonade Träskman (1981) redan på 1980-talet hur brott inom näringslivet, dvs. gärningar utförda i samband med en laglig verksamhet, måste separeras begreppsligt från organiserad ekonomisk brottslighet och bedragarverksamhet. I dessa är redan företagsverksamheten som sådan olaglig ekonomisk verksamhet. Dessutom visade han att de skador som den ekonomiska brottsligheten orsakar ofta riktar sig mot många olika offergrupper, även mot vanliga människor, till exempel konsumenter och arbetstagare. Det är viktigt att hålla isär begreppen: Om man tar ett kriminalpolitiskt beslut om att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, måste man vara på det klara med mot vilka brott och brottslingar som kontrollen riktar sig och vilka skadeverkningar det är man strävar efter att minska. Begreppets flexibilitet Straffrättssystemet och de kontrollstrukturer och redskap som det erbjuder har i hög grad byggts upp för att motsvara konventionella individbrott. Uppfattningen att brottslighet utförs av individer under en bestämd tid på en bestämd plats och är förbehållslösa rättskränkningar påverkar kriminalpolitiken, kontrollmaskineriet, dess struktur och redskap, straff- och processrätten samt myndigheternas agerande och förfaranden. Ett sätt att urvattna den kontroll som riktar sig mot just brottsligheten inom näringslivet är att tolka begreppet ekonomisk brottslighet på ett flexibelt sätt eller att fokusera utredningen mot endast några av den ekonomiska brottslighetens underavdelningar (se Alvesalo och Tombs 2001). Begreppets bredd möjliggör även att man begränsar de politiskt enklaste sektorerna inom ekobrottsbegreppet, till exempel aktörerna i undernivån för svart ekonomi och inom yrkesmässig eller organiserad brottslighet till kontrollens mål. Ett illustrerande exempel om begränsandet av ekobrottsbegreppet är att i Programmet för den inre säkerheten för åren 2008 – 2011 förbereddes åtgärder rörande ekonomiska brott i en underarbetsgrupp åt arbetsgruppen ”bekämpning av organiserad brottslighet och terrorism”. De åtgärdsförslag som gäller ekonomisk brottslighet har i programmet placerats delvis i kapitlen 6.4 och 6.8 som rör företagssäkerhet och organiserad brottslighet (Ett säkert liv för alla. Programmet för den inre säkerheten 2008, 33; 51). 32
Även om man med hjälp av bekämpningsprogram har nått relativt bra resultat vad gäller en effektiviserad ekobrottskontroll, har dessa även mött avsevärda motgångar. Oron för den ekonomiska brottslighet som rådde i början av förra årtiondet hade minskat något vid millennieskiftet och tecken på en minskad ekobrottsbekämpning visade sig både i den politiska och offentliga diskussionen liksom bland myndigheterna. I Finland påverkade det försvagade politiska intresset för ekobrottsbekämpning även verksamhetsvillkoren för ekobrottsutredningar (Alvesalo 2003). I Finland har följande definition som polisen använt, etablerat sig som begreppet för ekonomisk brottslighet: "med ekobrott avses en straffbar gärning eller försummelse som strävar mot direkt eller indirekt ekonomiskt utnyttjande som sker i samband med verksamhet i företag, i offentlig sektor eller annan sammanslutning. I samband med verksamheten i företaget eller annan sammanslutning eller gärning som utnyttjar dem eller försummelse avses faktisk verksamhet eller förklädd som sådan, men ändå inte sådan verksamhet där man i gärningen endast använder företagets eller sammmanslutningens namn eller verksamhet om inte verksamheten siktar på anmärkningsvärt direkta eller indirekta förmåner." Till ekobrott enligt begreppet hör främst brottslighet inom näringslivet, där man gör sig skyldig till straffbara brott eller försummelser inom ramarna för laglig företagsverksamhet. Gärningen eller försummelsen kan utföras för att gagna antingen sammanslutningen eller en privatperson, eller bådadera. Som ekobrott räknas också ekonomisk brottslighet utförd av tjänstemän inom den offentliga sektorn, till exempel mutbrott. Den sista meningen som definierar den ekonomiska brottsligheten breddar begreppet jämfört med Träskmans begrepp ”brott inom näringslivet”. I det räknas även yrkesmässig och organiserad ekonomisk brottslighet in, där företaget helt och fullt används som ett ekobrottsredskap, om verksamheten siktar på avsevärda förmåner. Konventionella brott utförda av privatpersoner, till exempel bedrägeri och förskingring, ingår inte i begreppet. Det finns skäl att nämna att i begreppsdefinitionen ingår även brott i företagssektorn, till exempel arbets- och miljöbrott som antingen innebär fara för liv eller hälsa. Dessa har emellertid fått lite uppmärksamhet i ekobrottsbekämpningsprogrammen och utredningsarbetet. (Alvesalo och Jauhianen 2006) 33
Page 1: Red. Per Jørgen Ystehede med bidra
Page 4 and 5: © 2010 ISBN Trykk: AiT e-dit AS,
Page 7: FORORD I den ”norske” perioden
Page 10 and 11: Økonomisk kriminalitet omtales tid
Page 12 and 13: Snorri Orn Arnasons samtidshistoris
Page 14 and 15: ekobrottslingarna legitimerar brott
Page 16 and 17: ekonomisk brottslighet, motsvarande
Page 18 and 19: Bokföringsbrotten har mer än för
Page 20 and 21: Svartarbete i byggbranschen Typfall
Page 22 and 23: nätverk kan vara uppbyggda på lik
Page 24 and 25: Typfallet återspeglar även att m
Page 26 and 27: 2005 (EBM 2005). Tillsammans med en
Page 28 and 29: van Duyne, P. & Houtzager, M. J. (2
Page 31 and 32: Anne Alvesalo och Erja Virta 2. DEN
Page 33: näringslivsbrott räknas brott av
Page 37 and 38: tillsammans” berättar man att
Page 39 and 40: 1987, 64-67). Även på detta sätt
Page 41 and 42: vi i huvudsakliga drag hurdana ekob
Page 43 and 44: efter att avlägsna ledarnas brotts
Page 45 and 46: anknyter till de stora byggarbetspl
Page 47 and 48: ildar ett komplex med många steg,
Page 49 and 50: större arbetsolycksfallsrisk än
Page 51 and 52: eglerna. När de företag som följ
Page 53 and 54: till en partiell urvattning av för
Page 55 and 56: Morten Nilsen 3. ØKONOMISK KRIMINA
Page 57 and 58: samspill mellom det offentlige (for
Page 59 and 60: Økokrim blir en flaskehals (ibid,
Page 61 and 62: egnskapsreguleringene må ha vært
Page 63 and 64: Den siste personlige tiltalte medga
Page 65 and 66: - De salgsansvarlige kan ikke ha ha
Page 67 and 68: som er akseptable virkemidler i bed
Page 69 and 70: Denne strategien ble brukt av de ti
Page 71 and 72: med Vegvesenet, og den urettmessige
Page 73 and 74: avdeling av et britisk selskap, og
Page 75 and 76: apportere til myndighetene ved mist
Page 77 and 78: Omgåelse av konkurskarantene 6 En
Page 79 and 80: normerosjon, og måloppnåelse ved
Page 81: criminology - third edition, ed. Mi
Page 84 and 85:
usinesslike anyway. Cannabis planta
Page 86 and 87:
The semi - criminal “brokers” a
Page 88 and 89:
they want. The salesman calls when
Page 90 and 91:
to be erected in front of the fuse
Page 92 and 93:
cannabis. The gardener ran away, bu
Page 94 and 95:
cased before hand. ”They used a h
Page 96 and 97:
the representatives and employees o
Page 98 and 99:
Norway has been more than just self
Page 100 and 101:
Levy, M. (2002) The organization of
Page 102 and 103:
INTRODUCTION In 2008 the corporate
Page 104 and 105:
In a short period great changes too
Page 106 and 107:
achieve your goals (Árnason, 2008)
Page 108 and 109:
documents, which upon investigation
Page 110 and 111:
Figure 1 shows the number of decisi
Page 112 and 113:
number of cases 1400 1200 1000 800
Page 114 and 115:
Commissioner of the Icelandic polic
Page 116 and 117:
a disagreement between The Director
Page 118 and 119:
prosecutor with information as to t
Page 120 and 121:
Finnish Government was presented wi
Page 122 and 123:
Braithwaite, 1993). This model has
Page 124 and 125:
would have representatives within t
Page 126 and 127:
Black, William K. (2005). The best
Page 128 and 129:
Morgunblaðið (2008, January 18th)
Page 131 and 132:
Lasse Lund Madsen 6. SKATTESVIG I D
Page 133 and 134:
kriminalitetsform. § 289 er alene
Page 135 and 136:
objektive udvidelse af gerningsindh
Page 137 and 138:
for lovens rammer ikke kommer til a
Page 139 and 140:
Verdenskrig. Nogle uger efter åben
Page 141 and 142:
økonomiordningernes nærmest uende
Page 143 and 144:
straffebestemmelse i anvendelse, st
Page 145 and 146:
”De bredeste skuldre skal bære d
Page 147 and 148:
for så vidt relativt enkle at udar
Page 149 and 150:
”Man kan imidlertid ikke gå ud f
show all

Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?