Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

verksamhet ägnar sig åt ekobrott och svart ekonomi, kan detta få många slags följder. Den sunda konkurrensen inom branschen snedvrids och byggnadernas kvalitet och säkerhet kan bli lidande. Man kan anta att de olyckor som har blivit följden av att man har brutit mot säkerhetsförordningar ökar sjukvårdskostnader och kommunala skatter. De skatteskulder som företag inte har betalat orsakar redan högre kostnader för dessa tjänster. (Se Croall 2001, 39 och 2004, 11, 27) 4 Slutligen Den kraftiga ökningen av underleverantörsavtal som sker i och med näringslivets omstrukturering samt ökningen av den ekonomiska brottslighet och den svarta ekonomi som kopplas till denna har i Finland främst visat sig inom byggbranschen. Som en följd av underleverantörsavtalen har i praktiken arbetsgivarens lagstadgade skyldigheter flyttats till små företag. De tydligaste försummelserna, dvs. försummelse av lagstadgade skyldigheter, såsom skatter och dylikt, har skett i just dessa små företag. Det är huvudleverantören som profiterar på den brottsliga verksamheten och uppdragsgivaren tappar lätt kontrollen. Då glömmer man att även de s.k. hederliga företagen gör sig skyldiga till brott – och profiterar på dem. Man glömmer också bort att förändringarna i marknadsstrukturen i själva verket skapar en verksamhetsmiljö och en möjlighet att utöva yrkesmässig ekonomisk brottslighet, t.ex. använda underleverantörer helt svart på byggarbetsplatserna. I Finland har man till viss del – dock inte tillräckligt, anser vi – uppmärksammat att de biföreteelser som anknyter till den omfattande ökningen av underleverantörer borde observeras vid planeringen och fördelningen av bekämpningsmetoderna för den ekonomiska brottsligheten. Man har reagerat med den s.k. beställaransvarslagen som trädde i kraft under 2007 vad gäller de biföreteelser som i Finland anknyter till underleverantörskedjor. I regeringens presentation om beställaransvaret (RP 114/2006) definierade man som lagens centrala mål att säkra företagens jämlika konkurrenssituation i lägen där man använder underleverantörer och inhyrd arbetskraft. Med lagändringen ville man också bekämpa skadeverkningarna av en osund konkurrens och den svarta ekonomin. I och med beställaransvarslagen har uppgifterna för arbetarskyddsdistrikten expanderat eftersom distrikten kontrollerar lagen. Å andra sidan har de externa påtryckningar som riktats mot förordningsförberedelserna lett 50
till en partiell urvattning av förordningarna mot skattekontroll av utländsk arbetskraft i motsats till den ursprungliga avsikten. Effektiviteten av kontrollen försvåras av att arbetarskyddsmyndigheterna inte har rättighet att kräva uppgifter av skattemyndigheterna. Dessutom kan skatteförvaltningen inte på eget initiativ informera arbetarskyddsmyndigheterna om de försummelser som de upptäcker och som hör till arbetarskyddsmyndigheternas verksamhetsområde. Under de senaste fem åren har antalet grova skattebedrägerier som kommit till polisens kännedom ökat med över 60 procent (PolStat). Utredningen av omfattande skattebedrägerihärvor tar för närvaranade en stor del av ekobrottsutredningens resurser. Statistiken visar en ökning av grova skattebedrägerier vilken förmodligen inte kommer att avta under de närmaste åren. I Finland har man diskuterat det omvända momssystem som används i Sverige och genom vilket ansvaret för momsen skulle flyttas till övre delen av leverantörskedjan. Projektet har redan föreslagits i flera ekobrottsbekämpningsprogram men har mött motstånd i främst intresseorganisationssektorer för finansministeriet och näringslivet. Ett av motargumenten har varit att en ökning av byråkratin skulle besvära även hederliga företag och öka byggkostnaderna. Med andra ord skulle hederliga företag bli offer för den ökade byråkratin. (Se skriftligt spörsmål 543/2007). I diskussionen har man knappt avhandlat vilka sektorer som i nuläget blir offer för den ekonomiska brottslighet som pågår inom byggbranschen eller på vilket sätt det sker. Genom denna artikel vill vi föra fram att man bör avhandla effekterna av den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpningsmetoder på ett mer omfattande plan än endast genom de direkta ekonomiska intressena. Eftersom den ekonomiska brottslighetens skador, både direkta och indirekta, riktar sig mot många olika sektorer och lätt blir förbisedda och hamnar utanför diskussionen, vill vi visa genom det tidigare nämnda exemplet om byggbranschen, att en diskussion som endast kretsar kring de ekonomiska skadorna och de direkta offren lätt döljer helhetseffekterna av brottsföreteelserna. Vår utgångspunkt är att effekterna av den ekonomiska brottsligheten skulle förstås på ett mer omfattande plan än hittills. I diskussionen borde man förutom effekterna på staten av den ekonomiska brottsligheten även ta mer hänsyn till dess effekter på arbetstagare, konsumenter, 51
Page 1: Red. Per Jørgen Ystehede med bidra
Page 4 and 5: © 2010 ISBN Trykk: AiT e-dit AS,
Page 7: FORORD I den ”norske” perioden
Page 10 and 11: Økonomisk kriminalitet omtales tid
Page 12 and 13: Snorri Orn Arnasons samtidshistoris
Page 14 and 15: ekobrottslingarna legitimerar brott
Page 16 and 17: ekonomisk brottslighet, motsvarande
Page 18 and 19: Bokföringsbrotten har mer än för
Page 20 and 21: Svartarbete i byggbranschen Typfall
Page 22 and 23: nätverk kan vara uppbyggda på lik
Page 24 and 25: Typfallet återspeglar även att m
Page 26 and 27: 2005 (EBM 2005). Tillsammans med en
Page 28 and 29: van Duyne, P. & Houtzager, M. J. (2
Page 31 and 32: Anne Alvesalo och Erja Virta 2. DEN
Page 33 and 34: näringslivsbrott räknas brott av
Page 35 and 36: Även om man med hjälp av bekämpn
Page 37 and 38: tillsammans” berättar man att
Page 39 and 40: 1987, 64-67). Även på detta sätt
Page 41 and 42: vi i huvudsakliga drag hurdana ekob
Page 43 and 44: efter att avlägsna ledarnas brotts
Page 45 and 46: anknyter till de stora byggarbetspl
Page 47 and 48: ildar ett komplex med många steg,
Page 49 and 50: större arbetsolycksfallsrisk än
Page 51: eglerna. När de företag som följ
Page 55 and 56: Morten Nilsen 3. ØKONOMISK KRIMINA
Page 57 and 58: samspill mellom det offentlige (for
Page 59 and 60: Økokrim blir en flaskehals (ibid,
Page 61 and 62: egnskapsreguleringene må ha vært
Page 63 and 64: Den siste personlige tiltalte medga
Page 65 and 66: - De salgsansvarlige kan ikke ha ha
Page 67 and 68: som er akseptable virkemidler i bed
Page 69 and 70: Denne strategien ble brukt av de ti
Page 71 and 72: med Vegvesenet, og den urettmessige
Page 73 and 74: avdeling av et britisk selskap, og
Page 75 and 76: apportere til myndighetene ved mist
Page 77 and 78: Omgåelse av konkurskarantene 6 En
Page 79 and 80: normerosjon, og måloppnåelse ved
Page 81: criminology - third edition, ed. Mi
Page 84 and 85: usinesslike anyway. Cannabis planta
Page 86 and 87: The semi - criminal “brokers” a
Page 88 and 89: they want. The salesman calls when
Page 90 and 91: to be erected in front of the fuse
Page 92 and 93: cannabis. The gardener ran away, bu
Page 94 and 95: cased before hand. ”They used a h
Page 96 and 97: the representatives and employees o
Page 98 and 99: Norway has been more than just self
Page 100 and 101: Levy, M. (2002) The organization of
Page 102 and 103:
INTRODUCTION In 2008 the corporate
Page 104 and 105:
In a short period great changes too
Page 106 and 107:
achieve your goals (Árnason, 2008)
Page 108 and 109:
documents, which upon investigation
Page 110 and 111:
Figure 1 shows the number of decisi
Page 112 and 113:
number of cases 1400 1200 1000 800
Page 114 and 115:
Commissioner of the Icelandic polic
Page 116 and 117:
a disagreement between The Director
Page 118 and 119:
prosecutor with information as to t
Page 120 and 121:
Finnish Government was presented wi
Page 122 and 123:
Braithwaite, 1993). This model has
Page 124 and 125:
would have representatives within t
Page 126 and 127:
Black, William K. (2005). The best
Page 128 and 129:
Morgunblaðið (2008, January 18th)
Page 131 and 132:
Lasse Lund Madsen 6. SKATTESVIG I D
Page 133 and 134:
kriminalitetsform. § 289 er alene
Page 135 and 136:
objektive udvidelse af gerningsindh
Page 137 and 138:
for lovens rammer ikke kommer til a
Page 139 and 140:
Verdenskrig. Nogle uger efter åben
Page 141 and 142:
økonomiordningernes nærmest uende
Page 143 and 144:
straffebestemmelse i anvendelse, st
Page 145 and 146:
”De bredeste skuldre skal bære d
Page 147 and 148:
for så vidt relativt enkle at udar
Page 149 and 150:
”Man kan imidlertid ikke gå ud f
show all

Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?