Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

Ekonomiska skador är inte enbart direkta skador orsakade av brott utan även indirekta skador (se Friedrichs 1996, 56). Indirekta följder är t.ex. höjning av skattenivå och priser, snedvriden konkurrens, ekonomisk osäkerhet orsakad av den instabila marknaden och arbetsplatsernas osäkerhet, till och med arbetslöshet. Likaså kan förtroendet för marknaden försvagas till exempel som en följd av avslöjade insiderbrott och minskar på så vis medborgarnas vilja att investera i aktiemarknaden. I en undersökning som utkommit på polisyrkeshögskolan frågade man företagens ekonomichefer även om ekobrottens skadeverkningar. Som mest skadligt upplevde företagen effekterna på samhällsmoralen, snedvridning av sund konkurrens samt de ekonomiska förlusterna för hela samhället. I svaren reflekterades företagens kännedom om ekobrottens skadeverkningar, men man bedömde skadorna vara hela samhällets och inte det egna företagets problem. (Jokinen, Häyrynen och Alvesalo, 2002) Ekonomisk brottslighet orsakar även fysiska skador varav man som konkreta exempel kan nämna produktsäkerhet, miljöskydd och skador orsakade av försummelse av arbetssäkerheten (se Friedrichs 1996, 53-58). Särskilt miljö- och arbetsbrott, som man i den kriminologiska diskussionen kallar för företagens våldsbrott, får ofta sparsamt med uppmärksamhet i diskussioner om brottslighetens skadlighet. 1997 uppgick siffran för olyckor som orsakat fysiska skador och skett på jobbet till 203 266 i Finland, antalet skador orsakade av ”konventionellt” våld uppgick till 81 570 (Heiskanen och Aromaa 1997). Alla arbetsolyckor orsakas förstås inte av arbetsbrott, men undersökningsresultaten reflekterar hur människans fysiska säkerhet även äventyras i det vardagliga arbetslivet. Den ekonomiska brottsligheten orsakar sociala skador, såsom till exempel misstro för rättsväsendet, polisen och hela samhällssystemet (Simon och Eitzen 1986, 29; Friedrichs 1996, 58). Kontroll av den ekonomiska brottsligheten är rättssystemets trovärdighetsmätare. Undersökningar har visat att en ökning av ekonomisk brottslighet och den svaga kontrollen av denna till och med ökar den s.k. massbrottsligheten, eftersom medborgarna upplever vanliga brott som betydelselösa jämfört med omfattande olagligheter i affärsvärlden (se Cullen et al. 36
1987, 64–67). Även på detta sätt kan okontrollerad ekonomisk brottslighet öka den fysiska otryggheten. Den effektiva ekobrottsbekämpningen har många effekter på såväl företag som medborgare. Tilltron till rättssystemet förbättrar medborgarnas känsla av säkerhet och rättsmedvetande. Att avlägsna företag från marknaden som skapar osund konkurrens ökar stabiliteten i andras företagande och möjligheten att lyckas. Småföretagare behöver inte leva i ständig rädsla för konkurs, något som en osund konkurrenssituation orsakar. Arbetstagarna behöver inte jobba svart, utan olycksoch pensionsförsäkringar, och får då större säkerhet rörande arbetsplatsernas varaktighet och den ekonomiska tryggheten. Målet med en effektiv kontroll av arbets- och miljöbrott är att öka både individernas och miljöns fysiska säkerhet. Korander (1999, 258) har betonat hur en av de centrala delarna av människans grundtrygghet är den ekonomiska tryggheten. För att försäkra att samhället ska hålla ihop måste dess medlemmar ha möjlighet att tjäna sitt uppehälle och skyddas genom hederliga sätt och denna grundtrygghet borde man aldrig betrakta som självklar. Man måste ta hänsyn till samhällets ekonomiska grund, och försäkrandet av näringslivets lagliga verksamhet i straffrättssystemet och polisens verksamhet. Enligt Korander är en av polisens centrala säkerhetsuppgifter för att upprätthålla samhällsordningen just att bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet genom att kontrollera att näringslivets spelregler följs. 2 Den ekonomiska brottsligheten i Finland undersökt av polisen I de nordiska välfärdssamhällena uppfattas ofta den ekonomiska brottsligheten som brott som huvudsakligen riktar sig mot statens tillgångar. Kärnan i denna är brott som riktar sig mot skatteinkomster och olika statsstöd. Nära besläktade med förut nämnda brott är bokföringsbrott, registeranteckningsbrott och brott mot näringsförbud. I dessa försummas eller bryts mot skyldigheter genom vilka laglighetskontrollen mot statens företagsverksamhet sker. I följande diagram visas de vanligaste ekobrotten som har kommit till polisens kännedom under 2007 (Polisens resultatdatasystem PolStat). Inom parenteserna efter brottsrubriceringen visas de grövre gärningsformernas numerära andel av 37
Page 1: Red. Per Jørgen Ystehede med bidra
Page 4 and 5: © 2010 ISBN Trykk: AiT e-dit AS,
Page 7: FORORD I den ”norske” perioden
Page 10 and 11: Økonomisk kriminalitet omtales tid
Page 12 and 13: Snorri Orn Arnasons samtidshistoris
Page 14 and 15: ekobrottslingarna legitimerar brott
Page 16 and 17: ekonomisk brottslighet, motsvarande
Page 18 and 19: Bokföringsbrotten har mer än för
Page 20 and 21: Svartarbete i byggbranschen Typfall
Page 22 and 23: nätverk kan vara uppbyggda på lik
Page 24 and 25: Typfallet återspeglar även att m
Page 26 and 27: 2005 (EBM 2005). Tillsammans med en
Page 28 and 29: van Duyne, P. & Houtzager, M. J. (2
Page 31 and 32: Anne Alvesalo och Erja Virta 2. DEN
Page 33 and 34: näringslivsbrott räknas brott av
Page 35 and 36: Även om man med hjälp av bekämpn
Page 37: tillsammans” berättar man att
Page 41 and 42: vi i huvudsakliga drag hurdana ekob
Page 43 and 44: efter att avlägsna ledarnas brotts
Page 45 and 46: anknyter till de stora byggarbetspl
Page 47 and 48: ildar ett komplex med många steg,
Page 49 and 50: större arbetsolycksfallsrisk än
Page 51 and 52: eglerna. När de företag som följ
Page 53 and 54: till en partiell urvattning av för
Page 55 and 56: Morten Nilsen 3. ØKONOMISK KRIMINA
Page 57 and 58: samspill mellom det offentlige (for
Page 59 and 60: Økokrim blir en flaskehals (ibid,
Page 61 and 62: egnskapsreguleringene må ha vært
Page 63 and 64: Den siste personlige tiltalte medga
Page 65 and 66: - De salgsansvarlige kan ikke ha ha
Page 67 and 68: som er akseptable virkemidler i bed
Page 69 and 70: Denne strategien ble brukt av de ti
Page 71 and 72: med Vegvesenet, og den urettmessige
Page 73 and 74: avdeling av et britisk selskap, og
Page 75 and 76: apportere til myndighetene ved mist
Page 77 and 78: Omgåelse av konkurskarantene 6 En
Page 79 and 80: normerosjon, og måloppnåelse ved
Page 81: criminology - third edition, ed. Mi
Page 84 and 85: usinesslike anyway. Cannabis planta
Page 86 and 87: The semi - criminal “brokers” a
Page 88 and 89:
they want. The salesman calls when
Page 90 and 91:
to be erected in front of the fuse
Page 92 and 93:
cannabis. The gardener ran away, bu
Page 94 and 95:
cased before hand. ”They used a h
Page 96 and 97:
the representatives and employees o
Page 98 and 99:
Norway has been more than just self
Page 100 and 101:
Levy, M. (2002) The organization of
Page 102 and 103:
INTRODUCTION In 2008 the corporate
Page 104 and 105:
In a short period great changes too
Page 106 and 107:
achieve your goals (Árnason, 2008)
Page 108 and 109:
documents, which upon investigation
Page 110 and 111:
Figure 1 shows the number of decisi
Page 112 and 113:
number of cases 1400 1200 1000 800
Page 114 and 115:
Commissioner of the Icelandic polic
Page 116 and 117:
a disagreement between The Director
Page 118 and 119:
prosecutor with information as to t
Page 120 and 121:
Finnish Government was presented wi
Page 122 and 123:
Braithwaite, 1993). This model has
Page 124 and 125:
would have representatives within t
Page 126 and 127:
Black, William K. (2005). The best
Page 128 and 129:
Morgunblaðið (2008, January 18th)
Page 131 and 132:
Lasse Lund Madsen 6. SKATTESVIG I D
Page 133 and 134:
kriminalitetsform. § 289 er alene
Page 135 and 136:
objektive udvidelse af gerningsindh
Page 137 and 138:
for lovens rammer ikke kommer til a
Page 139 and 140:
Verdenskrig. Nogle uger efter åben
Page 141 and 142:
økonomiordningernes nærmest uende
Page 143 and 144:
straffebestemmelse i anvendelse, st
Page 145 and 146:
”De bredeste skuldre skal bære d
Page 147 and 148:
for så vidt relativt enkle at udar
Page 149 and 150:
”Man kan imidlertid ikke gå ud f
show all

Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?