Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

särdrag, såsom arbetskraftens tillfällighet, komplexa produktionskedjor samt
underleverantörsskap i samband med tävlingsinriktad kultur, främjar brottsliga
handlingar. (Tombs och Whyte 2007, 14.)
Staten upplevs ofta som det tydligaste och ofta det enda offret för den till
byggbranschen kopplade svarta ekonomin och ekonomiska brottsligheten. Staten
förlorar ansenliga skatteinkomster årligen som en följd av den svarta ekonomin.
Man har talat en del om konkurrensens snedvridning och skadorna för den
hederliga företagaren. Man har till och med spekulerat om att på grund av
konkurrensarrangemanget är det många som skulle vilja arbeta hederligt men som
istället blir tvungna att använda svart arbetskraft för att överhuvudtaget klara sig
inom branschen. En del röster har också höjts om att man trampar på rättigheter
och att man utnyttjar den svarta, framförallt den utländska, arbetskraften. (se t.ex.
YLE, Ykkösdokumentti 2008-05-25)
I Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, utredde man nyligen (HS 2008-
06-06 a) ett typiskt kvittoköpsärende i byggbranschen. Högst upp i byggbranschens
underleverantörs- och köpkvittosystem finns oftast en stor byggfirma som gör
byggkontraktet. Största delen av jobbet delas ut till mindre företag, s.k.
underleverantörer, och det kan röra sig om tiotals sådana. En underleverantör som
använder sig av svart arbetskraft betalar inte försäkringar eller andra sociala
avgifter för sina arbetstagare. Arbetstagarna å sin sida betalar inga skatter.
Företaget är i och för sig ändå lagligt och behöver en förklaring i sin bokföring
angående de löner som betalats ut svart. Därför köper företaget påhittade kvitton
från ett företag som säljer sådana och även detta företag har oftast också laglig
verksamhet. Kvittona skrivs ut för till exempel obefintligt byggmaterial eller arbete
som inte har utförts. Kvittoförsäljaren får dubbla vinster när denne ansöker om
återbetalning av moms från skattemyndigheterna för ”sålda” varor. Företaget som
ägnar sig åt kvittoförsäljning äger förutom huvudföretaget även flera olika bolag,
vars namn skrivs på kvittona. Oftast betalar köparen högst en tiondel av summan
som skrivs på kvittot och pengarna betalas till det så kallade uttagsföretaget vars
konton töms genom automatiska uttag eller direkt på kontoren. Det finns även
många uttagsföretag som ofta är kortlivade för att täcka spåren efter sig. Företagen
44