Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

More documents

Recommendations

Info

särdrag, såsom arbetskraftens tillfällighet, komplexa produktionskedjor samt underleverantörsskap i samband med tävlingsinriktad kultur, främjar brottsliga handlingar. (Tombs och Whyte 2007, 14.) Staten upplevs ofta som det tydligaste och ofta det enda offret för den till byggbranschen kopplade svarta ekonomin och ekonomiska brottsligheten. Staten förlorar ansenliga skatteinkomster årligen som en följd av den svarta ekonomin. Man har talat en del om konkurrensens snedvridning och skadorna för den hederliga företagaren. Man har till och med spekulerat om att på grund av konkurrensarrangemanget är det många som skulle vilja arbeta hederligt men som istället blir tvungna att använda svart arbetskraft för att överhuvudtaget klara sig inom branschen. En del röster har också höjts om att man trampar på rättigheter och att man utnyttjar den svarta, framförallt den utländska, arbetskraften. (se t.ex. YLE, Ykkösdokumentti 2008-05-25) I Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, utredde man nyligen (HS 2008- 06-06 a) ett typiskt kvittoköpsärende i byggbranschen. Högst upp i byggbranschens underleverantörs- och köpkvittosystem finns oftast en stor byggfirma som gör byggkontraktet. Största delen av jobbet delas ut till mindre företag, s.k. underleverantörer, och det kan röra sig om tiotals sådana. En underleverantör som använder sig av svart arbetskraft betalar inte försäkringar eller andra sociala avgifter för sina arbetstagare. Arbetstagarna å sin sida betalar inga skatter. Företaget är i och för sig ändå lagligt och behöver en förklaring i sin bokföring angående de löner som betalats ut svart. Därför köper företaget påhittade kvitton från ett företag som säljer sådana och även detta företag har oftast också laglig verksamhet. Kvittona skrivs ut för till exempel obefintligt byggmaterial eller arbete som inte har utförts. Kvittoförsäljaren får dubbla vinster när denne ansöker om återbetalning av moms från skattemyndigheterna för ”sålda” varor. Företaget som ägnar sig åt kvittoförsäljning äger förutom huvudföretaget även flera olika bolag, vars namn skrivs på kvittona. Oftast betalar köparen högst en tiondel av summan som skrivs på kvittot och pengarna betalas till det så kallade uttagsföretaget vars konton töms genom automatiska uttag eller direkt på kontoren. Det finns även många uttagsföretag som ofta är kortlivade för att täcka spåren efter sig. Företagen 44
ildar ett komplex med många steg, där alla nivåer har sina egna uppgifter. Bakom kvittoförsäljning finns allt oftare organiserad brottslighet. Effekterna av den ekonomiska brottsligheten kan ses ur många olika synvinklar. Bland annat undersökte P.O. Träskman 1979 och 1981 och Korsell 2004 frågan ur offertypologernas synvinkel. Croall (2001, 2004) har analyserat den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar ur enskilda offers synvinkel. Genom att imitera de indelningar som presenteras inom litteraturen, skildrar vi delvis empiriskt fastställda och delvis spekulativa direkta och indirekta skador orsakade av ekobrottsföreteelser kopplade till byggbranschen. Vi analyserar skador ur offrens synvinkel; effekterna sträcker sig förutom mot staten även mot miljö, arbetstagare, Konsumenter Arbetstagare konsumenter samt övrig företagsverksamhet och marknad. Figur 2. Effekterna av den ekonomiska brottsligheten uppdelad på olika sektorer (jmf Träskman 1979, Korsell 2004, 9) Marknad andra företag, investerare och konkurentter Byggnadskompleks, kvittoförsäljare & underleverantörer Företag andra företag, investerare och konkurentter Staten är det givna offret för den ekonomiska brottslighet som sker inom byggbranschen. Förlusterna av skatteinkomster samt lägre socialskyddsavgifter orsakar direkta och indirekta effekter, vilka påverkar välfärdsstaten och den service den erbjuder. De största förlusterna orsakade av ekobrott som myndigheterna upptäcker har anknytning till försummelse att betala moms. Även försummelse av förskottsinnehållande är omfattande. Det är också vanligt förekommande med brott där man undviker att betala inkomstskatt och andra 45 Staten Miljö
Page 1: Red. Per Jørgen Ystehede med bidra
Page 4 and 5: © 2010 ISBN Trykk: AiT e-dit AS,
Page 7: FORORD I den ”norske” perioden
Page 10 and 11: Økonomisk kriminalitet omtales tid
Page 12 and 13: Snorri Orn Arnasons samtidshistoris
Page 14 and 15: ekobrottslingarna legitimerar brott
Page 16 and 17: ekonomisk brottslighet, motsvarande
Page 18 and 19: Bokföringsbrotten har mer än för
Page 20 and 21: Svartarbete i byggbranschen Typfall
Page 22 and 23: nätverk kan vara uppbyggda på lik
Page 24 and 25: Typfallet återspeglar även att m
Page 26 and 27: 2005 (EBM 2005). Tillsammans med en
Page 28 and 29: van Duyne, P. & Houtzager, M. J. (2
Page 31 and 32: Anne Alvesalo och Erja Virta 2. DEN
Page 33 and 34: näringslivsbrott räknas brott av
Page 35 and 36: Även om man med hjälp av bekämpn
Page 37 and 38: tillsammans” berättar man att
Page 39 and 40: 1987, 64-67). Även på detta sätt
Page 41 and 42: vi i huvudsakliga drag hurdana ekob
Page 43 and 44: efter att avlägsna ledarnas brotts
Page 45: anknyter till de stora byggarbetspl
Page 49 and 50: större arbetsolycksfallsrisk än
Page 51 and 52: eglerna. När de företag som följ
Page 53 and 54: till en partiell urvattning av för
Page 55 and 56: Morten Nilsen 3. ØKONOMISK KRIMINA
Page 57 and 58: samspill mellom det offentlige (for
Page 59 and 60: Økokrim blir en flaskehals (ibid,
Page 61 and 62: egnskapsreguleringene må ha vært
Page 63 and 64: Den siste personlige tiltalte medga
Page 65 and 66: - De salgsansvarlige kan ikke ha ha
Page 67 and 68: som er akseptable virkemidler i bed
Page 69 and 70: Denne strategien ble brukt av de ti
Page 71 and 72: med Vegvesenet, og den urettmessige
Page 73 and 74: avdeling av et britisk selskap, og
Page 75 and 76: apportere til myndighetene ved mist
Page 77 and 78: Omgåelse av konkurskarantene 6 En
Page 79 and 80: normerosjon, og måloppnåelse ved
Page 81: criminology - third edition, ed. Mi
Page 84 and 85: usinesslike anyway. Cannabis planta
Page 86 and 87: The semi - criminal “brokers” a
Page 88 and 89: they want. The salesman calls when
Page 90 and 91: to be erected in front of the fuse
Page 92 and 93: cannabis. The gardener ran away, bu
Page 94 and 95: cased before hand. ”They used a h
Page 96 and 97:
the representatives and employees o
Page 98 and 99:
Norway has been more than just self
Page 100 and 101:
Levy, M. (2002) The organization of
Page 102 and 103:
INTRODUCTION In 2008 the corporate
Page 104 and 105:
In a short period great changes too
Page 106 and 107:
achieve your goals (Árnason, 2008)
Page 108 and 109:
documents, which upon investigation
Page 110 and 111:
Figure 1 shows the number of decisi
Page 112 and 113:
number of cases 1400 1200 1000 800
Page 114 and 115:
Commissioner of the Icelandic polic
Page 116 and 117:
a disagreement between The Director
Page 118 and 119:
prosecutor with information as to t
Page 120 and 121:
Finnish Government was presented wi
Page 122 and 123:
Braithwaite, 1993). This model has
Page 124 and 125:
would have representatives within t
Page 126 and 127:
Black, William K. (2005). The best
Page 128 and 129:
Morgunblaðið (2008, January 18th)
Page 131 and 132:
Lasse Lund Madsen 6. SKATTESVIG I D
Page 133 and 134:
kriminalitetsform. § 289 er alene
Page 135 and 136:
objektive udvidelse af gerningsindh
Page 137 and 138:
for lovens rammer ikke kommer til a
Page 139 and 140:
Verdenskrig. Nogle uger efter åben
Page 141 and 142:
økonomiordningernes nærmest uende
Page 143 and 144:
straffebestemmelse i anvendelse, st
Page 145 and 146:
”De bredeste skuldre skal bære d
Page 147 and 148:
for så vidt relativt enkle at udar
Page 149 and 150:
”Man kan imidlertid ikke gå ud f
show all

Økonomisk Kriminalitet Nordiske Perspektiver - Scandinavian ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?