vanja-hermeles-magisteruppsats3

Centrala begrepp
I denna uppsats är begrepp, begreppsanvändning och begreppsdefinitioner i sig centrala. Därför
läggs särskild vikt vid att definiera och diskutera begrepp som används i denna uppsats. De
centrala begreppen kan delas upp i två kategorier: analytiska och mystifierade. De analytiska
begreppen är operationella och används som teoretiska redskap för att analysera det insamlade
materialet, dessa är jämställdhet, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet vilka utgör grunden för ett
intersektionellt perspektiv. De mystifierade begreppen är en översättning av Elizabeth Kammarck
Minnichs term ”mystified concepts” vilket syftar på odefinierade, okommenterade begrepp som
ger skenet av att vara neutrala men som i själva verket döljer maktasymmetri. 32 Kammarck
Minnich menar att vissa begrepp inte hyser otydlighet på grund av allmän slapphänthet, utan att
särskilda maktintressen tjänar på att den verkliga innebörden förblir dold, tvetydig och
odefinierad. De mystifierade begrepp jag funnit i materialet har varit just odefinierade och, till än
mer skada, ansetts vara neutrala eller gett sken av att vara neutrala. 33 I denna uppsats är de fyra:
kvalitet, kulturarv, kanon och klassiker.
Dessutom används termer som ”token”, nationskapande, manlig kanon, kulturkapital och
genrehierarki som analysinstrument. Här följer ett avsnitt som där samtliga begrepps möjligheter,
räckvidd och problem diskuteras.
Jämställdhet eller genusperspektiv?
Jämställdhetslagen definierar jämställdhet som en önskan ”att främja kvinnors och mäns lika rätt
till arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.” 34
Jämställdhetslagen tar inte hänsyn till andra aspekter som påverkar en människas möjligheter,
såsom etnicitet, klass eller sexualitet. 35 Svensk jämställdhetspolitik har kritiserats för att agera
utifrån en alltför endimensionell uppfattning av könskategorierna, att den bortser från frågan om vilka
kvinnors möjligheter som jämställdhetsreformerna faktiskt förbättrar. de los Reyes och Mulinari
menar att till exempel ställa krav på ”kvinnors lika rätt” när det egentligen är kravet på ”vita
medelklasskvinnors lika rätt” som menas - utifrån normen vita medelklassmän - är en lika förtyckande
handling som att prata om ”människans villkor” när det egentligen är den vita medelklassmannens
villkor som menas. Men kön är både en problematisk kategori och ett användbart analysverktyg.
Jämställdhetsarbete, som det exempelvis bedrivs av JämO, ser inte till genusaspekter av en arbetsplats
32
Kammarck Minnich, Elizabeth, Transforming Knowledge, Philadelphia: Temple University Press, 1990, s 96
33
Wennerås och Woldt (1997), Kammarck Minnich (1990, 2005), Toril Moi (2002), Lisa Husu (2004) mfl har alla skrivit om
begrepp som vid närmre iakttagelse inte fungerar neutralt.
34
Lagen finns att läsa på JämO:s hemsida, www.jamombud.se
35
För att lagligen få stöd utifrån dessa maktvariabler måste man vända sig till de olika diskrimineringslagarna som var för sig kräver
lika rätt utifrån exempelvis etnicitet eller sexualitet.
19