vanja-hermeles-magisteruppsats3

På detta sätt tryggas normen som det normala, medan avvikare blir låsta vid positionen som
avvikare. Eftersom normen definieras utifrån vad den inte är, blir ”token” ytterligare synliggjord.
Mystifierade begrepp och uppkomsten av ”gate-keepers”
Mystifierade begrepp är ett resultat av den dominerande traditionen och syftar på termer eller
företeelser som felaktigt ger sken av att vara neutrala. Kammarck Minnich har visat att
mystifierade begrepp uppstår genom felaktiga generaliseringar utifrån ett fåtals arbete: ”The
dominant few not only defined themselves as the inclusive kind of human but also as the norm and
the ideal.” 66 Detta har bäring för min tolkning av hur begreppet kvalitet fungerar, mönstret som
framkommer är att ett fåtals arbete är normen som dikterar uppfattningen om vad som är kvalitet.
Konstnärsnämndens årsredovisning föreslog att förutsättningen för att nå kvalitetsstämpeln är
tillgång till de arenor där kvalitet bestäms. Alla människor har inte samma möjligheter att nå dessa
arenor. I en uppmärksammad artikel publicerad i Nature 1997 angående Medicinska
Forskningsrådets (MFR) förfarande skriver Christine Wennerås och Agnes Wold att kön är den
avgörande variabeln för huruvida en forskare når forskningens motsvarighet till det kulturpolitiska
begreppet kvalitet - ”excellence”. Enligt Wennerås och Woldt är MFR färgat av nepotism och
sexism. De skriver:
Our study strongly suggests that peer reviewers cannot judge scientific merit independent of
gender. The peer reviewers over-estimated male achievements and/or underestimated female
performance[…]. 67
Wennerås och Woldts studie föreslår alltså att MFR:s till synes neutrala system där graden av
”excellence” ska avgöra, i själva verket systematiskt övervärderar mäns arbete och undervärderar
kvinnors. MFR kan enligt Wennerås och Woldts studie ses fungera som en ”gate-keeper”. Termen
”gate-keeper” kommer från engelsk organisationsforskning och refererar, enligt Liisa Husu som
studerat kvinnors inträdesmöjligheter till den högre akademien och därmed till begreppet
”excellence”: ”[b]oth to fund-awarding organisations as collective gate-keepers of research
funding and to individuals who are involved in decision-making bodies of such key fundawarding
organisations.” 68 ”Gate-keeping” kan allstå utföras av både av individer och av
organisationer. Husu betonar att det finns två sidor av fenomenet ”gate-keeping”, det är både en
65 Moss Kanter, Rosabeth, 1977, s 972
66 Kammarck Minnich, Elizabeth, 1990, s 38.
67 Wennerås, Christine &Wold, Agnes, ”Nepotism and sexism in peer-review”. Nature, 1997. 387: sidorna 341-343, s 341
68 Husu, Liisa "Gate-keeping, gender equality and scientific excellence" i Gender and Excellence in the Making, Luxembourg:
Office for Official Publications of the European Communities, 2004, s 69
27