vanja-hermeles-magisteruppsats3

jämställdhetsarbete som endast handlar om kön och inte undersöker organisationen ur ett
genusperspektiv riskerar att bortse från andra viktiga aspekter i en organisations verksamhet som
blir särskilt tydlig på teaterinstitutionerna: gestaltning av kön på scenerna.
Den kommitté som tillsats av regeringen med uppgift att ”lämna förslag till hur ett jämställdhetsoch
genusperspektiv kan bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet” 39 har,
trots att det inte är helt uppenbart i uppdragsformuleringen, valt att tolka detta som att jämställdhet
och genusperspektiv är två olika saker –jämställdhet handlar om resurser och antal kvinnor och
män, medan genusperspektiv handlar om gestaltning, behandling och sociala möjligheter. 40
Med jämställdhet, i betydelsen lika antal kvinnor och män, följer inte per automatik
genusperspektiv. Den rådande könsordningen kan upprätthållas oberoende på vilka kön som
befolkar en organisation. 41 Representationsfrågan är dock, med nämnda begränsningar, en
rättvisefråga och därtill en demokratifråga eftersom dess syfte är att förse båda könen med lika
möjligheter att uttrycka sig och båda könens lika möjligheter att verka i och ta del statligt
understödd teater. Men som de los Reyes och Mulinari framhåller: dessa krav kan inte, utan
diskussion, likställas med ett feministiskt projekt vars ambition är att förändra en orättvis
könsmaktsordning. 42 Det innebär bland annat att jämställdhet för att verkligen kunna förändra en
könsmaktsordning också måste beakta genusperspektiv, det vill säga ta fasta på gestaltningar av
könsroller – både på och bakom scenen. Men det räcker inte med genus och jämställdhet, frågor
om bland annat etnicitet, klass och sexualitet måste innefattas i jämställdhetsbegreppets könssyn.
Trots diskuterade begränsningar används jämställdhet och tvåkönsmodellens dikterade
könskategorier som analytiska verktyg i undersökningen av representationen bland
upphovsmännen på teatrarna, men jämställdhetsprojektet utökas genom innefattandet av
ytterligare operationella verktyg i analysarbetet, vilka är sexualitet, ”ras”/etnicitet och klass. Dessa
variabler undersöks inte statistiskt, utan används i intervjuundersökningen. Deras potential och
begränsningar redogörs för nedan.
Sexualitet
Det är i intervjuer, och till viss del i analys av de skriftliga mångfaldsplanerna, som sexualitet,
liksom ”ras”/etnicitet och klass används som analysverktyg. Mer konkret är det dessa ämnen,
38
Dramatens jämställdhetsplan kan laddas ner på hemsidan, Stadsteaterns jämställdhetsplan måste beställas via kontakt med teatern
www.stockholm.stadsteater.se
39
Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdets direktiv finns att hämta på http://www.sou.gov.se/jamstalldscen/direktiv.htm
40
Anteckningar från seminariet ”Är kvalitet ett (köns)neutralt begrepp?” i maj 2005 under Teaterbiennalen i Umeå.
41
Exempelvis Marianna Ahrne, långfilmskonsulent, gav år 2004 en miljon kronor till en kvinna och 48,7 miljoner kronor till 13
män. Se Vanja Hermeles Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin, (Filmkonst nr 92), 2004, s 118
21