vanja-hermeles-magisteruppsats3

elever som gick ut scenskolan i Stockholm 2005 hade blont hår och ingen hade mörkare hudfärg
än ”vit”. 153 Än en gång framträder mönstret, liksom i argumentationen som omgärdar
jämställdhet, att problemet förnekas eller förskjuts.
Klassikerna bär ansvaret
Sammanfattningsvis skylls jämställdhets- och mångfaldsproblemen på faktorer som ligger utom
chefskapens räckvidd eller kontroll: det är kvinnorna som inte tar för sig, invandrarna som inte
finns, kritiker som försitter sitt ansvar, och slutligen – klassiker som bär ansvaret.
Benny Fredriksson menar att ”det finns en konservativ hållning hos publiken” som gör att
publiken önskar att klassiker ska spelas. Klassiker, i sin tur, bär ansvaret för den manliga,
västerländska slagsidan. Kammarck Minnichs har visat hur mystifierade begrepp får evigt liv
genom snäva cirkelresonemang som dragits utifrån felaktiga generaliseringar. Det mystifierade
begreppet i det här sammanhanget är termen klassiker: en klassiker är det som redan pekats ut
som en klassiker. Men en förutsättning för att ett verk ska uppnå klassikerstatus är att det
upptagits i kanon. ”Kanon är en produkt av manliga definitioner av regler och lagar.”, skriver
litteraturvetaren Birgitta Holm 154 vilket, genom Kammarck Minnichs term cirkelresonemanget,
betyder att ”klassiker” har skapats genom manliga normer och ideal.
Benny Fredriksson ser klassikerna som ett skäl till att det spelas så många pjäser skrivna av män:
”Det finns ett stort problem på författarsidan om man tittar på klassikerna eftersom de i huvudsak
är skrivna av män – nio av tio.” Samma problem ser Staffan Valdemar Holm: ”Om man går in i de
formella aspekterna, till exempel att vi försöker få en bra könsbalans vad gäller rollbesättningar,
då är alltid klassikerna ett problem.”.
I konflikt med dessa formella aspekter står att Holm våren 2006 sätter upp Macbeth på Stora
scenen. Macbeth är en erkänd klassiker med något så ovanligt som många kvinnoroller. Valdemar
Holm har dock strukit alla kvinnor ur pjäsen, utom en: lady Macbeth. Detta visar att det är möjligt
att förhålla sig radikalt till pjäsernas rollistor och ändra könsrepresentationen ibland - men inte
alltid. Holm betonar dessutom vikten av förebilder: ”Kanske är det, jag tror att det är en avsaknad
av förebilder.”, vilket säger någonting om inkonsekvensen i det resonemang som Staffan
Valdemar Holm för: han framhåller betydelsen av det enkla jämställdhetsarbetet - att räkna
153 Svenska Dagbladet, ”Tolv elever söker sin teaterpublik”, Tisdag 30 augusti 2005, s 4-5. Mönstret går igen på de övriga
teaterskolorna. Av Malmö teaterhögskolas alla elever i alla klasser år 2005, vilket sammanslaget blir 48 elever, fanns ingen med
annan hudfärg än vad som kan tolkas som ”vit”
154 Holm, Birgitta, 2005 s 114
60