vanja-hermeles-magisteruppsats3

kunskapsregimer. Exempelvis visar det sig inom teatrarna att det samtidigt med en
jämställdhetsdiskurs som dikterar att jämställdhet är något bra och eftersträvansvärt också
existerar en anti-jämställdhetsdiskurs som dikterar det motsatta: att jämställdhet är överdrivet.
Foucault framhåller dock en viktig poäng, diskursanalys måste, för att vara riktigt verkningsfull:
flytta fokus från det endast språkliga - det som Foucault kallar ”satsnivån inom en diskurs” 93 - till
att innefatta ett större perspektiv. Ett sådant större perspektiv kan till exempel vara att undersöka
begreppsanvändning eller hur begrepp fylls med betydelse, först då kan ”kanske något som liknar
ett utestängningssystem (dvs ett historiskt, modifierbart och institutionellt tvingande system)
börja[r] framträda.”. 94 Gemensamt för de flesta diskursanalyser är dock följande
socialkonstruktionistiska 95 premisser. Winther Jørgensen och Phillips listar en uppdelning som
utgör några av den här uppsatsens teoretiska utgångspunkter:
• En kritisk inställning till självklar kunskap.
• Historisk och kulturell specificitet
• Samband mellan kunskap och sociala processer
• Samband mellan kunskap och social handling
Detta ger vid handen, precis som Kammarck Minnich visat, att kunskap om världen inte ska
betraktas som en objektiv sanning. Verkligheten är bara tillgänglig för oss genom våra kategorier
– och vår kunskap och våra världsbilder är inte spegelbilder av verkligheten ”därute” utan en
produkt av våra sätt att kategorisera världen. 96 Kunskap är situerad i ett specifikt historiskt tillfälle
och synen på världen är därmed kulturellt och historiskt specifik. Winther Jörgenson skriver:
Diskursivt handlande är en form av socialt handlande som bidrar till att konstruera den sociala
världen (inklusive kunskap, identiteter och sociala relationer) och därmed bevara vissa sociala
mönster. Denna syn är antiessentialistisk: att den sociala världen konstrueras socialt och
diskursivt betyder att dess karaktär inte är bestämd av yttre förhållanden eller given på förhand,
och att människor inte har inre ”essenser” – en uppsättning äkta och stabila eller autentiska
karakteristika. 97
93 Foucault, Michel, 1993, s 11
94 Foucault, Michel, 1993, s 11
95 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise använder begreppet socialkonstruktionism istället för socialkonstruktivism för att
betona denna positions skillnad från Piagets konstruktivistiska teori, se Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, 2000, s 11
96 Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise, 2000, s 11
97 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, s 11-12
33