vanja-hermeles-magisteruppsats3

succéer. Utöver dessa uppsättningar har det varit andra utomordentliga och med rätta
pressrosade produktioner på repertoaren, men om årets vinnare ska koras så måste det bli
Köpmannen i Venedig på Stora scenen. Det framgår av både siffror och ord. 102
Årsredovisningarnas VD-kommentarer analyseras enligt den analysmetod som Lars Melin kallar
vokabulärstudie. 103 Metoden är relativt mekanisk och enkel, skriver Melin: man tar bort ”vanliga
ord ur texten”, upprättar sedan en lista med de kvarvarande orden, vilka man ordnar efter
förekomst. 104 Min vokabulärstudie fokuserar endast på förekomsten av namn. Lars Melin menar
att en lista över dessa ord även utan bearbetning ger en ganska klar bild av vad texten handlar om,
men än tydligare blir det om dessa ord kategoriseras. Min vokabulärstudie kategoriseras utifrån
förekomsten av kön, enkelt sagt sammanställer jag hur många gånger teatercheferna refererar till
kvinnor eller män. I de fall där de refererar till uppsättningar räknar jag inte upphovsmän bakom
uppsättningarna eftersom jag ser det som avgörande just vilka personer som faktiskt nämns. Det
kan dock konstateras att det endast är upphovsmannakategorierna regissör och dramatiker som
teatercheferna nämner. Jag räknar konsekvent precis vad som står, nämns samma namn fler
gånger räknar jag varje gång det nämns. Namn i titlar, som exempelvis Hamlet, Erik XIV eller
liknande, räknar jag inte som personnamn. Vokabulärstudien synliggör enligt vilka mönster
teatercheferna refererar, vilket ger en bild av vilka regissörer och dramatiker som legitimeras och
därmed kan räknas till kvalitet.
Ur historieskrivingsynpunkt är även Dramatens hemsida av intresse. Där presenterar teatern sin
historia genom upprättandet av en tidslinje där händelser med bedömd angelägenhetsgrad har
listats. På denna tidslinje har en vokabulärstudie också genomförts enligt ovan redogjorda
förfarande och motiv. Stadsteatern har ingen motsvarande historisk tidslinje på sin hemsida, vilket
kan tolkas som att Stadsteatern inte är lika knuten till sin historia som Dramaten.
Metodologiska val III: Intervjumetod och urval intervjuer
Mot bakgrund av Winther Jörgensen och Philips definition av diskurs, som ett ”bestämt sätt att
tala om och förstå världen” 105 är intervjuer, liksom texter, viktiga att sätta i fokus i en
diskursanalys. Intervjuer har genomförts för att ta reda på och analysera vad teatercheferna säger,
hur de säger det de säger och lika viktigt - vad de inte säger. En intervjuundersökning ger också
möjlighet att utveckla den intersektionella ansatsen gällande frågeställningar som rör
etnicitet/”ras”, klass och sexualitet. Skådespelare och regissörer intervjuas inte, istället ligger
102
Dramatens årsredovisning 2004, ur ”Teaterchefen har ordet”, s 2
103
Melin Lars & Lange, Sven, Att analysera text. Stilanalys med exempel, Lund: Studentlitteratur, 2000, s 61
104
Melin Lars & Lange, Sven, 2000, s 61
36