17.03.2013 Views

vanja-hermeles-magisteruppsats3

vanja-hermeles-magisteruppsats3

vanja-hermeles-magisteruppsats3

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VH: Men säger de nej, tjejerna? Vill de inte?<br />

BF: Ja, ibland säger de nej.<br />

Denna brist på initiativ från de kvinnliga regissörerna är också något som Staffan Valdemar Holm<br />

observerat:<br />

SVH: Vad jag noterar när det gäller svensk teater är att det finns en norm, med vissa strålande<br />

undantag, men det finns helt enkelt för få… Jag skulle älska om det kom in en ung kvinnlig<br />

regissör här på mitt rum och sa Hamlet på Stora scenen. Det händer aldrig, och varför händer<br />

inte detta? [---] Jag har den där drömmen om att någon spränger igenom den där dörren som<br />

Pallas Athena och säger att nu fan får det vara nog.<br />

Här efterlyses kvinnlig initiativkraft a la Pallas Athena och än en gång fastslås vad och var det är<br />

intressantast att regissera. 135 Litteraturvetaren Anna Williams konstaterar att den manliga<br />

författartraditionen är den norm efter vilken kvinnors arbetet bedöms, 136 vilket Holms utsaga<br />

ovan illustrerar. Dessutom berättar Holm att kvinnor inte skriver om tillräckligt intressanta<br />

ämnen:<br />

SVH: Till exempel med några av Viktoria Benedictsons pjäser, man känner att de har tryckts<br />

ihop i ett slags ämnessfär som bara får vara det här – vad ska man säga - som om man i teatral<br />

form diskuterade ett dagsaktuellt ämne, medan de stora existentiella frågorna fortfarande hör till<br />

den manliga sfären.<br />

Ett ”dagsaktuellt ämne”, som Staffan Valdemar Holm refererar till som motsats till ”de stora<br />

existentiella frågorna” kan exempelvis vara som i pjäsen Pengar att en ung kvinna blir bortgift<br />

med en äldre man. Detta har tolkats som ett inlägg i kvinnosaksdebatten som ägde rum i Sverige<br />

mot slutet av 1800-talet. Dessutom är Pengar en pjäs som åtminstone på ytan behandlar samma<br />

ämne som Molières Hustruskolan – en uppsättning som inte utpekas som särskilt frånvänd från de<br />

”stora existentiella frågorna”. Denna syn på kvinnors författarskap som uttryckande något särskilt<br />

– här illustrerat av uttalandet om Benedictson - styrker Moss Kanters teorier om ”token” genom<br />

främst särskiljande - kvinnors arbete utgör något särskilt som avviker från den manliga normen –<br />

och generaliserande –kvinnor avviker från den manliga normen på liknande sätt. Detta resulterar i<br />

135<br />

Vilket är precis det som Staffan Valdemar Holm gör i vår: Shakespeare på Stora scenen.<br />

136<br />

Williams, Anna, 2005, s 96<br />

53

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!