vanja-hermeles-magisteruppsats3

kvinnor och män – han efterlyser fler kvinnliga förebilder samtidigt som han stryker dem ur
pjäserna. Frågan man ställer sig är: var skulle dessa förebilder kunna dyka upp om inte i
Dramatens repertoar?
Ytterligare en anledning till att spela klassiker hämtas från oväntat håll - det finns mångkulturella
motiv bakom klassikernas överlevnad. Staffan Valdemar Holm säger i tidningen Vi:
SVH: En aspekt är också att det här [klassikerna] kanske är en av de viktigaste ingångarna för
människor från andra länder. Och för unga – den största delen av den unga publiken går och ser
Shakespeare.[---] En invandrare kan ju inte gå in och se en ny svensk pjäs. Men Hamlet har de
sett hemma i Sarajevo. 155
Här är det svårt att analysera vad Staffan Valdemar Holm menar. Citatet ovan väcker mest en rad
frågor: Vilka ”invandrare” är det som Holm pratar om? Varför kan inte ”invandrare” se nyskriven
svensk dramatik? Är ”de” så olika ”oss?
Problem med perspektiven – klass på bekostnad av kön, ”ras”/etnicitet och sexualitet
Ett intersektionellt perspektiv grundar sig i förståelsen att könskategorierna inte ensamma
bestämmer en individ position i samhället. Tillsammans med bland annat ”ras”/etnicitet, klass och
sexualitet stipulerar kön en människas förutsättningar att röra sig i de sociala rummen, göra
karriär, utrycka sig. I och med att mångkultur sattes på den politiska agendan genom
Mångkulturår 2006 är ”ras”/etnicitet något som teatercheferna på eget initiativ formulerar sig
kring. Men detta resulterar i en perspektivförvirring vilket resulterar i motstridiga utsagor.
Fredriksson uppvisar en viss medvetenhet om att olika diskrimineringsgrunder existerar sida vid
sida:
BF: Jag vill snarare återgå till att tala om klass - tala om kön, tala om etnicitet - men för mig är
klassanalysen det avgörande. För det är inte så att våra kön är det som gör att vi…… det är en
del, möjligen, i ett förtryck…men klassperspektivet…
Insikten om hur dessa maktaxlar samspelar med varandra är dock begränsad. Klassanalysen är för
Benny Fredriksson det avgörande. Här förklaras klasstillhörighetens fördelar och nackdelar:
BF: Jag har en god vän som kommit hit för ett antal år sen vars pappa var chef för Vattenverket i
Sarajevo. Min mamma var städare, min pappa var taxichaufför, de kom aldrig i närheten av det
155 Eriksson, Thord, ” Fan ska vara teaterdirektör.”, Vi, nr 5, juni 2005, s 69
61