Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

7. Minoritetsmedier i Sverige
Jag inleder kapitlet med en viktig precisering om hur minoritetsmedierna har
”räknats” i denna studie. För alla medietyper som har kartlagts gäller att en hel del
publikationer, TV-program med mera är på två eller fler språk. Detta innebär att
summan av de tidskrifter, program och nyhetssidor på det egna språket som alla
språkgrupperna tillsammans har till sitt förfogande vida överskrider det antal faktiska
enskilda medier, vilket beror på att tidskrifter, program med mera räknas två,
tre eller fler gånger beroende på hur många språk de ges ut eller sänds på. Exempelvis
räknas tidskriften Al-Manar, som publiceras på arabiska, kurdiska och svenska,
tre gånger, en gång under varje språkgrupp. Visserligen varierar graden av två, treeller
flerspråkighet mellan de olika tidskrifterna. Några kan vara fullt tvåspråkiga,
som tidskriften Heterogénesis (spanska och svenska), där allt material finns på båda
språken, medan andra tidskrifter kan ha en sorts ”huvudspråk” och endast några
sidor på ett eller fler andra språk. Trots detta anser jag att detta beräkningssätt ger
en mer realistisk bild av det medieutbud som varje språkgrupp har till sitt förfogande.
Det är också enligt detta beräkningssätt som alla minoritetsmedier presenteras
i studiens katalogdel.
Båda beräkningssätten är dock befogade enligt min mening. Vill man studera
frågor om produktionsvolym, tidskrifternas ekonomi med mera bör man hålla sig
till det absoluta talet, exempelvis 136 publikationer eller 162 närradioverksamheter.
Vill man i stället få kunskap om de olika minoritetsgruppernas informationssituation
och tillgång till medier på det egna språket, då är det andra beräkningssättet
mer ändamålsenligt. I studiens föreliggande rapportdel används de
båda beräkningssätten.
I de avsnitt om tryckta medier, radio, TV och elektroniska nyhetssidor som
följer redovisas respektive mediums utbud efter språk, publikationernas periodicitet
och upplagestorlek, utgivningsorternas och upplagornas geografiska fördelning,
radio- och TV-mediers sändningsvolym och geografiska räckvidd, nyhetssidornas
uppdateringsfrekvens, de former av statligt och annat stöd som medierna
får och mediernas ekonomi. Vid redovisningen av utbud efter språk bokförs flerspråkiga
medier på samtliga språk som de ges ut eller sänds på. Vid genomgången
av de övriga aspekterna utgår jag från beräkningen av titlarna i absoluta tal.
7.1 Tryckta medier
Kartläggningen av de tryckta medierna påbörjades med framtagningen av en
arbetslista som omfattade 293 titlar (se kapitel 3). Efter kartläggningens genomförande
kan konstateras att 83 har upphört eller blivit vilande, 12 har övergått till
Internetutgivning och 56 var inte relevanta utifrån studiens definition av minoritetsmedier.
276 Sex tidskrifter (cirka 2 procent av de ursprungliga 293) gick inte att
100