Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sändningarna. 265 Vis av lärdomarna från brandkatastrofen 1998 ger staden i Göteborg<br />
ett årligt stöd till Göteborgs Närradioförening (450 000 kronor) <strong>och</strong> till<br />
Öppna kanalen (750 000 kronor). Enligt Hederström bedöms en betydande del<br />
av detta stöd komma invandrarföreningarna till godo genom att sändningsavgifterna<br />
för de lokala kanalerna kan hållas på en rimlig nivå. Malmö kommun ger inga<br />
direkta bidrag till minoritetsmedier. 266<br />
En av folkbildningens centrala institutioner, studieförbunden, nämndes ofta som<br />
stödkälla av de medieproducerande föreningar som jag <strong>och</strong> projektets assistent har<br />
varit i kontakt med. Studieförbundens stöd är oftast indirekt (i form av till exempel<br />
upplåtelse av lokaler, stöd av cirkelverksamhet med mera) <strong>och</strong> på många ställen<br />
det enda tillgängliga enligt kontaktpersonerna.<br />
Bland de övriga institutioner som (enligt de minoritetsmedier som vi varit i<br />
kontakt med) ibland har stött dessa medier kan nämnas ett kommunalt bostadsbolag,<br />
Folkhälsoinstitutet <strong>och</strong> Landstinget. Dessa har dock nämnts endast enstaka<br />
eller ett fåtal gånger, vilket tyder på att man svårligen kan tala om förekomst av en<br />
<strong>minoritetsmediepolitik</strong> hos dessa institutioner.<br />
6.4 Lösningar i andra länder <strong>och</strong> transnationella initiativ<br />
Kapitlets genomgång av de delar av den statliga politiken som direkt eller indirekt<br />
har en inverkan på produktionen av minoritetsmedier avslutas så med en ytterst<br />
komprimerad utblick över några mediepolitiska lösningar från andra länder <strong>och</strong><br />
två transnationella, europeiska initiativ från dem som är föremål för <strong>minoritetsmediepolitik</strong>en:<br />
producenterna själva. Andra länders mediepolitik <strong>och</strong> minoritetsmedieproducenternas<br />
aktivism <strong>och</strong> initiativ utgör två vida fält vars kartläggning<br />
<strong>och</strong> studie inte ingått i denna studies fokus. Av denna anledning grundas genomgången<br />
nedan endast på befintliga källor. Ändå anser jag det viktigt att om än kortfattat<br />
peka på lösningar som man i andra länder hittat på problem som också är<br />
aktuella i <strong>Sverige</strong>, exempelvis en adekvat utformning av presstödet <strong>och</strong> stödet till<br />
etermedier, lämpliga infrastrukturella stödformer <strong>och</strong> gångbara sätt att finansiera<br />
minoritetsmediestödet över huvud taget. Nedan redogörs i tur <strong>och</strong> ordning för lösningar<br />
från fyra europeiska länder <strong>och</strong> därefter för två transnationella initiativ från<br />
minoritetsmedieproducenter.<br />
Norge har ett presstöd som är anpassat till antalet möjliga läsare. För samisk press<br />
utgår stödet till tidningar av dagspresskaraktär som är skrivna på samiska eller norska.<br />
Stödberättigade är tidningar som till minst 50 procent är prenumererade, kommer<br />
ut med minst 48 nummer per år <strong>och</strong> har en minsta upplaga om 750 exemplar. Ett<br />
grundbidrag utgår till tidningar som uppfyller dessa krav. Utöver det får tidningar<br />
ett tilläggsstöd beroende på deras totala antal sidor samt den andel av materialet<br />
som trycks på samiska respektive norska. Dessutom finns ett särskilt presstöd för<br />
265 Stockholm stads Invandrarförvaltning, telefonförfrågan 2004-10-03.<br />
266 Hederström (2004: 155).<br />
96
Change language