Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
man med en del brister <strong>och</strong> kunskapsbehov hos dessa institutioner <strong>och</strong> utgör därför<br />
bakgrunden till föreliggande studie. Nedan presenteras en kortfattad redogörelse<br />
för denna analys, vilken bygger nästan uteslutande på betänkandet av<br />
Informationsutredningen om brandkatastrofen i Göteborg. Därefter kopplar jag<br />
analysresultaten till det systemiska integrationsbegreppet. Bakgrundavsnittet avslutas<br />
med en kort redogörelse för uppdragsgivaren SPFs motiv för att initiera föreliggande<br />
studie.<br />
1.2.1 En krissituation <strong>och</strong> dess hantering<br />
I betänkandet av Informationsutredningen om brandkatastrofen i Göteborg betecknas<br />
händelsen som den svåraste brandkatastrof i <strong>Sverige</strong> i modern tid: 63 unga<br />
människor dog <strong>och</strong> över 200 skadades. Många av dessa hade en bakgrund i andra<br />
länder <strong>och</strong> kulturer. 3<br />
Utredningens uppdrag var bland annat att undersöka hur informationen kring<br />
branden fungerat till de närmaste berörda med icke svenskspråkig bakgrund.<br />
Myndigheternas krishantering ägnas mycket uppmärksamhet i utredningen <strong>och</strong><br />
man konstaterar att mycket av planeringen <strong>och</strong> myndighetsutövningen i <strong>Sverige</strong><br />
får sin utgångspunkt i en befolkningsmässig <strong>och</strong> språklig homogenitet som inte<br />
längre är relevant: <strong>Sverige</strong>s befolkning har förändrats radikalt de senaste decennierna,<br />
särskilt i storstäderna. Utredarna anser vidare att Göteborgs kommun endast<br />
hade måttlig kännedom om <strong>och</strong> få kontakter med de skilda etniska grupperna.<br />
Varken i kommunledningen eller hos polisen hade man en planering för den<br />
etniska mångfalden i kommunen <strong>och</strong> förmådde därför inte snabbt nå ut med en<br />
information som kunde mildrat misstro <strong>och</strong> ryktesspridning. Man anser alltså<br />
att det fanns brister, särskilt i informationen till de drabbade i den inledande<br />
perioden. Kunskapen fanns hos invandrarnämnden <strong>och</strong> tjänstemän vid fritidsförvaltningen<br />
<strong>och</strong> dessa kom att spela en viktig roll när det gällde att ta <strong>och</strong> upprätthålla<br />
kontakter med representanter för de olika etniska grupperna. De bistod också<br />
polisen <strong>och</strong> länsstyrelsen med motsvarande kontakter. En av utredarnas slutsatser<br />
är att när en kommuns befolkning är så etniskt blandad som fallet är i Göteborg<br />
bör kommunen inom sin ledningsfunktion ha kunskap om <strong>och</strong> direkta kontaktvägar<br />
till de etniska grupperna <strong>och</strong> deras föreningsliv så att kontakter med<br />
deras företrädare kan upprättas lika snabbt som med andra betydelsefulla organ i<br />
samhället. 4<br />
Utredningens allmänna slutsats när det gäller de etablerade massmediernas roll är<br />
att dessa medier gav en efter omständigheterna nyanserad <strong>och</strong> saklig information<br />
till allmänheten. Man anser inte att massmedierna ”etnifierade” branden, men väl<br />
att vissa inslag mer kom att betona berörda ungdomars <strong>och</strong> anhörigas utländska<br />
bakgrund än att de var göteborgare. Utredarna anser att även om det inte ingick i<br />
3 Brandkatastrofen i Göteborg. Drabbade, Medier, Myndigheter (1999: 11 & 181).<br />
4 Brandkatastrofen i Göteborg… (1999: 184 & 13).<br />
14
Change language