Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skilda sociala rörelser i det civila samhället framträder dock <strong>och</strong> erbjuder arenor<br />
för ett vidgat politiskt delaktighet, samtidigt som deltagandet i den mer formella<br />
politiken (valen) minskar. Synen på politiskt deltagande blir enligt Dahlstedt för<br />
begränsat om man inte tar dessa rörelser i beaktande. 128 Många invandrade, kanske<br />
främst flyktingarna, bedriver ett aktivt solidaritets- <strong>och</strong> politiskt arbete orienterat<br />
mot sina hemländer <strong>och</strong> transnationella politiska <strong>och</strong> människorättsorganisationer.<br />
I detta ljus vore det fruktbart om den vidgning av forskningsperspektivet som<br />
Dahlstedt eftersträvar sträcktes till att även omfatta förhållandet mellan deltagande<br />
i svensk politik <strong>och</strong> deltagande i transnationellt orienterad politik hos de invandrade.<br />
4.3.2 Arbetsmarknaden<br />
En rapport från Integrationspolitiska maktutredningen publicerad 2004 (Egenförsörjning<br />
eller bidragsförsörjning?...) konstaterar att invandrarnas situation på arbetsmarknaden<br />
har alltmer försämrats sedan mer än 20 år tillbaka även om en svag förbättring<br />
skett under de allra senaste åren. Trots denna förbättring är arbetslösheten<br />
fortfarande mycket högre <strong>och</strong> sysselsättningsgraden mycket lägre för invandrare än<br />
för infödda, även om stora skillnader kan konstateras mellan olika invandrargrupper.<br />
129 Denna bild bekräftas av Integrationverkets Rapport Integration 2003, där det<br />
står att läsa att klyftorna mellan infödda <strong>och</strong> utrikes födda är stora <strong>och</strong> gäller såväl<br />
lågutbildade som högutbildade. Rapporten visar också att oavsett om det är högeller<br />
lågkonjunktur är risken att vara utan arbete större för utrikes födda. Gapet<br />
mellan utrikes <strong>och</strong> inrikes föddas sysselsättning är 15 procentenheter: 61 procent<br />
av utrikes födda har sysselsättning jämfört med 76 procent av inrikes födda. 130<br />
Vidare pekar rapporten på en arbetsmarknadssegregation efter födelseland: utrikes<br />
födda har okvalificerade arbeten i högre grad än inrikes födda. Författarna till Egenförsörjning<br />
eller bidragsförsörjning?... räknar upp en del förklaringar till invandrades<br />
svaga position på arbetsmarknaden. En sådan är att den svenska ekonomins<br />
omvandling från varuproduktion till tjänsteproduktion skulle öka kraven på ”<strong>Sverige</strong>specifika”<br />
kunskaper för att framgångsrikt konkurrera på arbetsmarknaden. 131<br />
En annan förklaring till invandrade gruppers svaga position på arbetsmarknaden<br />
(som ofta nämns i både forskningen <strong>och</strong> debatten), är skillnader i utbildningsnivå.<br />
Men den håller knappast vid en närmare granskning enligt Gustafsson,<br />
Hammarstedt <strong>och</strong> Zheng. Ett av deras argument är att till exempel nyanlända<br />
invandrare generellt sett knappast haft lägre utbildning än den infödda befolkningen,<br />
vilket de ser som ett tecken på att ökad formell utbildning inte räcker för<br />
att förbättra invandrares arbetsmarknadssituation. Författarna anser att bristande<br />
språklig förmåga <strong>och</strong> dålig överförbarhet i utbildning från hemlandet är viktiga<br />
128 Dahlstedt (1999: 132).<br />
129 Ekberg (2004: 281).<br />
130 Rapport Integration 2003 (2004: 11ff).<br />
131 Ekberg (2004: 281).<br />
60
Change language