30.08.2013 Views

Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

spåra trots att mycket tid lades ner på sökandet. Antalet aktiva tidningar <strong>och</strong> tidskrifter<br />

uppgår till 136 <strong>och</strong> de ges ut på 38 språk inklusive svenska. Cirka 60 procent<br />

av publikationerna ges ut på ett språk, 30 procent på två, <strong>och</strong> 10 procent på<br />

tre eller fler språk (tabell 8).<br />

Tabell 8. Minoritetstidningar <strong>och</strong> tidskrifter.<br />

Utgivning på ett, två <strong>och</strong> tre eller fler språk.<br />

Utgivning på Antal Andel i procent<br />

Ett språk 81 60<br />

Två språk 41 30<br />

Tre eller fler språk 14 10<br />

7.1.1 Utbud efter språk<br />

Enligt denna kartläggning har 16 språkgrupper tillgång till endast 1 publikation<br />

på det egna språket (se tabell 9). För ytterligare 9 grupper uppgår antalet till 2 tidskrifter.<br />

Tillsammans utgör dessa 25 språk cirka två tredjedelar av de 38 språk som<br />

publikationerna ges ut på. Vidare finns 3 publikationer på samiska respektive serbiska,<br />

4 på bengali respektive polska, 5 på bosniska, 7 på turkiska <strong>och</strong> 8 på kurdiska.<br />

Ett större utbud finner man på persiska <strong>och</strong> arabiska (10 titlar var), spanska<br />

<strong>och</strong> engelska (11 titlar var) samt finska (31 titlar). När det gäller engelskan är det<br />

oklart om detta språk fungerar mer som en sorts lingua franca (varigenom man kan<br />

kommunicera med alla andra grupper oavsett respektive grupps modersmål) än<br />

som ett renodlat minoritetsspråk, men en del tyder på att valet av engelskan är<br />

avhängigt av en vilja att kommunicera med andra minoriteter <strong>och</strong> även med majoriteter<br />

i andra länder.<br />

Om man jämför ovanstående siffrorna med de statistiska uppgifter om befolkningens<br />

mångetniska sammansättning som presenterades i kapitel 4 kan man konstatera<br />

att flera av de största grupperna av i <strong>Sverige</strong> bosatta utrikes födda, till exempel<br />

finnar, iranier, sydamerikaner, irakier, turkar <strong>och</strong> bosnier, finns bland dem som<br />

har tillgång till ett större tidskriftsutbud. Kurder registreras inte som sådana i<br />

officiell statistik, men det finns uppgifter om att deras antal uppgår till 50 000. 277<br />

De hör också till dem som jämförelsevis har ett ansenligt antal tidskrifter till sitt<br />

förfogande.<br />

276 Inom kategorin ”inte relevanta” är en femtedel religiösa tidskrifter <strong>och</strong> ytterligare en femtedel<br />

publikationer som handlar om de invandrade minoriteternas ursprungsländer, regioner eller<br />

kontinenter, <strong>och</strong> vars målgrupp utgörs av alla som (oavsett ursprung) är intresserade av dessa.<br />

277 <strong>Sverige</strong>s Radio International www.sr.se/rs/ 2004-08-09.<br />

101

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!