Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De lokala minoritets-TV medierna är fördelade på 4 län <strong>och</strong> mycket starkt koncentrerade<br />
till Stockholms län där tre fjärdedelar av programmen sänds. Inom<br />
länet sänds alla utom ett av programmen i Stockholm. Den andra lokal-TV verksamheten<br />
finns i Södertälje. Vidare finns 4 program i Västra Götalands län (varav<br />
3 i Göteborg <strong>och</strong> en begynnande TV-verksamhet i Trollhättan), 2 i Skåne <strong>och</strong> 2 i<br />
Västmanlands län. SVTs sändningarna på de nationella minoritetsspråken samiska,<br />
finska, meänkieli <strong>och</strong> romani chib är rikstäckande.<br />
<strong>Minoritetsmedier</strong>na är ett område som är starkt mansdominerat. Det finns<br />
dock kvinnor som är verksamma i dessa medier, men de är relativt få. Vidare finns<br />
tidskrifter som fokuserar på kvinnors situation <strong>och</strong> de så kallade kvinnofrågorna,<br />
till exempel Zena – Kvinna (bosniska), Avaye Zan (persiska), Medusa (persiska <strong>och</strong><br />
engelska), All världens kvinnor <strong>och</strong> Invandrarkvinnan (båda på svenska) samt<br />
PIKO (portugisiska). Bland närradioverksamheterna kan nämnas Radio Dengi<br />
Jinan (kurdiska), Azadega, Kvinnors rätt, Kvinnors röst (alla på persiska) <strong>och</strong><br />
Radio Piko-Göteborg (portugisiska). Lokal-TV-programmet TV Rahwana, som<br />
presenterades i föregående kapitel, drivs av en grupp eritreanska kvinnor.<br />
9.5 Statligt <strong>och</strong> annat stöd<br />
Omkring en tredjedel av de tryckta medierna, närradiomedierna <strong>och</strong> lokal-TVprogrammen<br />
angav att de får någon form av stöd. Bland de elektroniska nyhetssidorna<br />
rapporterade 2 att de hade fått stöd, men här saknas uppgift för en fjärdedel<br />
av sidorna, vilket gör det svårt att dra någon bestämd slutsats. Å andra sidan<br />
angav två tredjedelar av nyhetssidorna att de inte har något stöd. Många olika bidragsgivare<br />
nämndes av respondenterna. De tryckta medierna angav flest bidragsgivare<br />
(16), närradiogrupperna nämnde 11 <strong>och</strong> lokal-TV-medierna nämnde 7.<br />
Enligt de tryckta mediernas kontaktpersoner hade följande bidragsgivare förmedlat<br />
stöd till flest publikationer: Kulturrådet (24 tidskrifter), Integrationsverket<br />
via ett riksförbund (7), Presstödsnämnden (6), kommunen (5) <strong>och</strong> studieförbund<br />
(4). Ytterligare 11 bidragsgivare hade gett stöd till mellan 1 <strong>och</strong> 3 tidskrifter.<br />
Inom närradioområdet har 29 närradiogrupper under år 2004 fått stöd från studieförbund<br />
<strong>och</strong> 14 från kommunen. Bostadsbolaget Partille Bo nämndes av 3 närradioverksamheter,<br />
<strong>och</strong> ytterligare 8 bidragsgivare nämndes en eller två gånger. För<br />
lokal-TV-mediet är skaran bidragsgivare mycket mindre <strong>och</strong> 6 av dem har förmedlat<br />
stöd till endast ett TV-program. Den sjunde bidragsgivare, olika studieförbund,<br />
har gett stöd åt fem program.<br />
Som bidragsgivare förekommer alltså både studieförbund <strong>och</strong> kommuner<br />
inom de tre medielandskapen, även om de är olika aktiva i dem. Båda är som<br />
mest aktiva inom närradiolandskapet. Staten förekommer huvudsakligen inom de<br />
tryckta mediernas område genom Kulturrådet, Presstödsnämnden <strong>och</strong> Integrationsverket.<br />
Av dessa tre stödformer är ingen egentligen specifikt designad för<br />
minoritetsmedier. Integrationsverkets organisationsbidrag är ett bidrag till organi-<br />
147