Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det tyska icke-kommersiella lokala radio <strong>och</strong> television sägs vara den bäst organiserad<br />
<strong>och</strong> finansierad i världen idag. Medielagstiftningen i Tyskland baseras på<br />
ett federalt system. Det finns femton statliga mediemyndigheter som övervakar<br />
icke-statliga sändningar <strong>och</strong> agerar utifrån ett mellanstatligt sändningsavtal där<br />
bland annat tillståndsgivning regleras. Något som, enligt Hederström, gör det tyska<br />
systemet unikt är att öppna kanaler drivs av mediemyndigheten i respektive förbundsstat,<br />
vilket innebär att den offentliga sektorn tillhandahåller lokaler, teknik<br />
<strong>och</strong> personal för att allmänheten ska kunna producera <strong>och</strong> sända egna radio- eller<br />
TV-program. Icke-kommersiell lokal radio <strong>och</strong> television, både inom <strong>och</strong> utanför<br />
public servicesystemet, finansieras till övervägande del genom TV-avgiften, vilken<br />
är ungefär av samma storlek som den svenska. Genom ett särskilt avtal mellan förbundsstaterna<br />
kan upp till två procent av TV-avgiften användas för medieprojekt<br />
som inkluderar medieutbildning <strong>och</strong> drift av Offener Kanäle (radio <strong>och</strong> TV). Vid<br />
Offener Kanal i Berlin kan enskilda eller organisationer använda studios <strong>och</strong><br />
teknik samt sända <strong>och</strong> få utbildning utan att behöva betala några avgifter. 270<br />
Denna komprimerade genomgång visar alltså att tre av länderna, Danmark,<br />
Holland <strong>och</strong> Tyskland, har en grundläggande statlig finansiering av lokal radio <strong>och</strong><br />
TV i en sådan omfattning att den kan möjliggöra en kontinuerlig <strong>och</strong> långsiktig<br />
verksamhet. 271 Det är dock intressant att konstatera att själva uppläggningen av<br />
stödsystemet skiljer sig från land till land. I Danmark är det själva föreningarna<br />
som får ett bidrag för etermedieproduktion, i Tyskland är det mediemyndigheten<br />
i respektive förbundsstat som får medlen <strong>och</strong> sedan tillhandahåller lokaler, teknik<br />
<strong>och</strong> personal för att allmänheten ska kunna producera <strong>och</strong> sända egna radio- eller<br />
TV-program, <strong>och</strong> i Holland fungerar stödet indirekt: här är det riksorganisationen<br />
för lokal radio <strong>och</strong> TV som får anslag. I Danmark <strong>och</strong> Tyskland finansieras stödet<br />
till lokal radio <strong>och</strong> TV via licensavgifter, i Holland genom ett lagfäst årligt statsbidrag.<br />
Om vi nu förflyttar oss till det transnationella fältet är det hoppingivande att<br />
konstatera att ett omfattande nätverkande har förekommit under det senast årtiondet<br />
bland minoritetsmedieproducenter, journalister verksamma i majoritetsmedier,<br />
företrädare för människorättsorganisationer <strong>och</strong> forskare <strong>och</strong> lärare vid journalistutbildningar<br />
inom EU. I sitt arbete för att förbättra minoritetsmediers situation<br />
<strong>och</strong> höja dess status har man funnit stöd i en rad mellanstatliga konventioner <strong>och</strong><br />
deklarationer. Två viktiga sådana dokument som nämns i Europeiskt Manifest…(se<br />
nedan) är en artikel i Amsterdamfördraget (1999) om likvärdig behandling <strong>och</strong> frihet<br />
från diskriminering på grund av nationalitet eller etniskt ursprung, <strong>och</strong> deklarationen<br />
från Europarådets konferens ”Migrants, Media and Cultural Diversity”<br />
(1988), vilken manade europeiska regeringar att erkänna immigranters <strong>och</strong> andra<br />
etniska gruppers rätt att genom medier motta adekvat information <strong>och</strong> att<br />
270 Hederström (2004: 235f), Närradion i förändring (2003: 69).<br />
271 Hederström (2004: 250).<br />
98
Change language