Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

innehållet fastlagda i avtal, samtidigt som mediernas yttrandefrihet har betonats.
De två senaste årtiondenas medieutveckling har dock skett utan att hänsyn tagits
till politiska beslut. Enligt Hadenius och Weibull har politiker i de flesta västländer
under 1980-talet tappat greppet om mediepolitiken. Avreglering av medieområdet
blev ofta en lätt lösning på många svårlösta problem. I Sverige lämnade
politikerna successivt sin ledande roll på medieområde efter medieområde åt
marknaden. Först avreglerades satellit- och kabelkanalerna, sedan telekommunikationsområdet.
De båda forskarna tycker sig dock se tecken på återreglering inom
vissa områden, till exempel när det gäller digital-TV-utvecklingen på nationellt
plan och de åtgärder som tagits för att hindra spridning av pornografi via Internet. 210
Jag har redan noterat att Sverige saknar en sammanhållen minoritetsmediepolitik.
I officiella dokument från början av 2000-talet står att läsa att regeringen
saknade en samlad bild av de medier som främst riktar sig till invandrare och minoriteter.
211 År 2001 uppdrog regeringen åt Presstödsnämnden att kartlägga dessa
medier och analysera deras situation. Hösten 2002 publicerades så Presstödsnämndens
rapport Minoriteternas medier. Kartläggning och analys av situationen för
medier som främst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige
(se kapitel 1). Några av de slutsatser som rapporten kom fram till var:
1. Minoritetsmedier som produceras i Sverige utgör en del av den svenska demokratin.
De flesta tillfrågade ansåg att det är viktigt att få information på det språk
man behärskar bäst samt nyhetsförmedling och debatt som utgår från de egna
referensramarna.
2. Sverige saknar stödordningar för fristående radio- och TV-verksamhet på minoritetsspråk.
3. Kartläggningen av de ekonomiska villkoren för minoritetsmedier i de nordiska
grannländerna visar att Sverige nu är det enda land som saknar särskilt mediestöd
för etniska och språkliga minoriteter.
4. Invandrare och nationella minoriteter är underrepresenterade i journalistutbildningar.
Särskilda utbildningar för journalister i minoritetsmedier saknas.
5. Minoritetsmedier behöver utökat stöd, inte enbart ekonomiskt, utan även i
form av utveckling och utbildning. 212
Mig veterligen har ingen sammanhållen mediepolitisk uppföljning av rapporten
Minoriteternas medier… företagits vid departementet. En parlamentarisk kommitté
har under hösten 2004 fått i uppdrag att göra en översyn av dagspressen och
presstödet där frågor om stöd till tidningar som vänder sig till minoriteter ingår
som en del, men här berörs endast ett medium, pressen (se nästa avsnitt).
210 Hadenius & Weibull (2003: 34f, 463f).
211 Regeringens proposition 2001/02: 1, s. 113, Integrationspolitik för 2000-talet (2002: 82).
212 Minoriteternas medier… (2002: 13-16).
83