Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - Myndigheten ...

Tre typer av stöd finns. Produktionsstödet syftar till att främja en bred utgivning
av kulturtidskrifter som tillsammans representerar ett mångsidigt utbud av åsikter
och ämnen. Det ges till tidskrifter som kommer ut med mer än ett nummer årligen
och högst ett nummer per vecka, ges ut i Sverige, och vars kostnader överstiger
intäkterna och som inte har förutsättningar att med egna medel eller med stöd från
annat håll finansiera utgivningen. Utvecklingsstödet är avsett för utvecklingsinsatser
när det gäller marknadsföring, teknik och utbildning. Stödet till nationella
minoriteters kultur fördelas för ändamål som har långsiktig verkan och bidrar till
uppbyggnad av strukturer samt verksamheter för barn och ungdom. Detta stöd
finansieras med de sju extra miljoner som Kulturrådet sedan 2002 disponerar
årligen för detta ändamål. Vidare stärktes det statliga kulturstödet för att främja
utgivning av kulturtidskrifter på minoritetsspråk med 250 000 kronor sedan år
2000. I regleringsbrevet för 2004 slås samtidigt fast att minst 250 000 kronor av
anslagsposten på drygt 20 miljoner kronor ska användas för att främja utgivning
av nationella minoriteters kulturtidskrifter. 222
Sammantaget fördelar kulturrådet år 2004 cirka 1,4 miljarder kronor i bidrag
till en mängd olika kulturverksamheter. 223 Med sina 20,2 miljoner utgör anslaget
för kulturtidskrifter en tämligen blygsam post i bidragssystemet. Enligt hemsidan
bereder rådet årligen 160-200 ansökningar om produktionsstöd till kulturtidskrifter.
År 2004 fick 112 tidskrifter detta stöd. 224
Bland de viktigaste utgångspunkterna vid bedömning av ansökningarna anger
Kulturrådet den enskilda tidskriftens kvalitet, och att de tidskrifter som får stöd
tillsammans representerar en mångfald av ämnen och åsikter, den sökande tidskriftens
behov av stöd samt kulturpolitiska aspekter såsom kulturell mångfald,
jämställdhet och tidskrifternas verksamhet bland barn och unga och funktionshindrade.
225
På pressområdet kan mediepolitiken karaktäriseras som tillåtande (inga etableringshinder)
och måttligt stödjande. Presstödets periodicitetsvillkor (veckoutgivning)
och upplagevillkor (en abonnerad upplaga på minst 2 000 exemplar) är svåra
att uppfylla för många tidningar. Presstödssystemet utsattes för skarp kritik av
minoritetsmedierepresentanter och andra vid Rikskonferensen om invandrar- och
minoritetsmedia i Sverige, som hölls i Malmö i februari 2000. 226 Man ansåg att
själva principen att stödvillkoren ska vara lika för alla tidningar var absurd, efter-
222 Kulturrådet www.kur.se/ 2004-06-30, Ett sammanhållet bidragssystem… (2003: 13f), Regleringsbrev
för budgetåret 2004 avseende Statens kulturråd, Ku2003/2590/Sam (delvis), m.fl.
223 Kulturrådet www.kur.se/ 2004-06-30.
224 Kulturrådet www.kur.se/ 2004-06-30.
225 Kulturrådets www.kur.se/ 2004-06-30.
226 Konferensen samlade minoritetsmedieproducenter, handläggare och tjänstemän vid en mängd
medie-, kultur- och integrationsorganisationer och myndigheter, riksdagsmän med mera.
Efter konferensen publicerades rapporten Invandrar- och minoritetsmedia i Sverige.
Rikskonferens rapport 2000 (2000).
86