Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

More documents

Recommendations

Info

Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv Figur 1.1 Arbetsmodell Lagstiftare Tillsynsmyndighet Källa: Egen bearbetning Inledning Metod Referensram Empiri Analys & slutsatser Egna kommentarer 5 Normgivare Revisor
Stiftelseredovisningens särart En analys av redovisningen i avkastningsstiftelser utifrån ett intressentperspektiv 2 Metod I följande kapitel behandlas det tillvägagångssätt som tillämpats i arbetet med uppsatsen. Först redogör vi för insamlingen av sekundär och primärdata, sedan följer urvalskriterier för våra respondenter. Vidare presenteras den valda metodansatsen samt genomförandet av den empiriska undersökningen. Avslutningsvis behandlas metodkritik, valda källor och kritik till dessa samt begreppen validitet och reliabilitet. 2.1 Tillvägagångssätt Vi påbörjade vårt uppsatsarbete om stiftelser i januari 2004. Intresset för ämnet väcktes efter att vi av en händelse läst en artikel i Dagens Nyheter 16 angående stiftelsers laglydighet gällande inlämnande av årsredovisning. 2.1.1 Datainsamling För att få kunskap inom ämnesområdet samt skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet påbörjades en omfattande litteratursökning. Detta arbete inleddes med ett besök på högskolebiblioteket i Västerås och Eskilstuna samt på stadsbiblioteket i Västerås. Litteratursökningen genomfördes i sökmotorerna LIBRIS och BOOK-IT på sökorden stiftelser, redovisning och stiftelseredovisning. För att få ett komplement till litteraturen så gjordes artikelsökningar i databaserna Artikelsök och Affärsdata där även ovan nämnda sökord användes. Sökningarna genererade värdefulla artiklar ur framförallt tidningarna Balans och Svensk skattetidning samt en mängd användbar och intressant litteratur. Ytterligare material- och kunskaps- insamling vidtogs genom personliga besök hos tillsynsmyndigheten och revisorer. Eftersom att Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet till avkastningsstiftelser så började vi med ett besök hos Marianne Nordin på Länsstyrelsen i Västerås, där vi tog del av deras syn och erfarenheter av stiftelseredovisningen. Vi fick även internt material rörande stiftelser. Informationsinsamlingen fortsatte med ett besök hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Detta förföll naturligt då vi noterat att stiftelser måste ha minst en revisor och att vi hade läst artiklar om avkastningsstiftelser utgivna av medarbetare på Öhrlings PWC. Då det inte fanns någon revisor med specialkunskaper rörande stiftelser på plats bad receptionisten om att få återkomma om en träff med Kerto Birgersson som är expert på stiftelsefrågor. Vi träffade sedan Kerto på Öhrlings kontor i Västerås måndagen den 15 mars då vi diskuterade stiftelsers redovisningsspecifika problem. Vi erhöll dessutom boken ”Stiftelser” samt annat material. Vi blev även tillfrågade om vi ville deltaga i ett stiftelseseminarium i Öhrlings regi som skulle äga rum veckan därpå. Detta ansåg vi vara ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter med 16 Olsson, A, Rika stiftelser granskas 6
Page 1 and 2: MÄLARDALENS HÖGSKOLA Ekonomihögs
Page 3 and 4: Abstract Place: School of Business,
Page 5 and 6: 5.2.1 Återkoppling till problemfr
Page 7 and 8: Stiftelseredovisningens särart En
Page 9: Stiftelseredovisningens särart En
Page 55 and 56: Rättsliga källor Bokföringslag (
Page 57 and 58: Bilaga 1 Frågeformulär till empir
Page 59 and 60: 117 f.). Får inte hela årsresulta

Stiftelseredovisningens särart - Ekonomihögskolan - Mälardalens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?